Blodtrycket är den kraft med vilken blodet strömmar genom dina kärl. Det kan förändras från en dag till en annan, eller till och med flera gånger under samma dag. Om blodtrycket är för högt kan dina blodkärl, ditt hjärta och dina njurar ta skada. Är det istället för lågt kan du känna dig svag, yr och svimfärdig, och i värsta fall uppstå skador på hjärta och hjärna. Många faktorer styr blodtrycket – vissa av dem kan du inte påverka, men andra går det att ändra.
När blodet strömmar genom kärlen och trycker mot artärväggarna med för stor kraft stiger blodtrycket. Ofta finns inga symtom alls, vilket gör att du behöver låta läkaren kontrollera ditt blodtryck regelbundet för att undvika skador på kroppen. Vissa orsaker till högt blodtryck kan du inte göra något åt, exempelvis arv, ålder, kön och etnicitet. Har du fyllt 35 år och är man med föräldrar eller andra släktingar som lider av högt blodtryck, är risken störst att du själv utvecklar det.
De viktigaste påverkbara faktorerna som kan höja blodtrycket över tid är rökning, hög alkoholkonsumtion, sömnapné och stress. Även dessa faktorer kan öka blodtrycket: fysisk inaktivitet, intag av koffein och salt, kyla, övervikt eller fetma, graviditet samt användning av läkemedel som NSAID-preparater, antidepressiva, p-piller, kortisonpreparater, avsvällande näsmedel och bantningsprodukter.
Sluta röka och begränsa alkoholintaget till ett–två glas två gånger i veckan. Rör på dig mer och motionera regelbundet minst 30 minuter om dagen, fem dagar i veckan. Fråga din läkare om det går att byta ut mediciner som påverkar blodtrycket negativt. Gå ner i vikt om det behövs, och överväg att följa DASH-kosten, som innebär åtta eller fler portioner grönsaker och frukt varje dag. Inkludera livsmedel med mycket magnesium, kalium och kalcium, som bananer, vindruvor, apelsiner, meloner, potatis, morötter, broccoli och tomater. DASH-kosten rekommenderar även att du minimerar saltintaget, väljer fettfria mejerier och magert kött, samt äter fullkorn och fiberrik mat som nötter, bönor och baljväxter.
När blodtrycket är för lågt eller sjunker plötsligt kan du få suddig syn, blek och kall hud, koncentrationssvårigheter samt känna dig yr eller svimfärdig. Vanliga orsaker till lågt blodtryck är anemi (blodbrist), uttorkning, blodförlust, den snabba utvidgningen av en gravid kvinnas cirkulationssystem, läkemedel, brist på viktiga näringsämnen i kosten, över- eller underfunktion i sköldkörteln, Parkinsons sjukdom samt hjärtproblem som långsam puls och klaffelfekter.
Du behöver tillsammans med din läkare ta reda på vad som orsakar ditt låga blodtryck, eftersom behandlingen beror på orsaken. Ett byte av medicin som sänker blodtrycket kan hjälpa, liksom kostförändringar där du undviker livsmedel du är känslig mot och istället äter mat med de näringsämnen din kropp behöver. Kvinnor med lågt blodtryck på grund av graviditet återfår oftast normala värden efter förlossningen. Behandling av uttorkning, hjärtproblem, Parkinsons sjukdom och sköldkörtelrubbningar kan också återställa blodtrycket till normala nivåer.
Det uppmätta blodtrycket varierar beroende på mätmetod, utrustningens noggrannhet och hur ängslig eller nervös den undersökta personen är. Blodtrycket påverkas dessutom av dina hormonhalter, mängden salt och vätska i kroppen samt skicket på dina blodkärl, njurar och nervsystem. Regelbundna kontroller hos vårdgivaren är därför det bästa sättet att hålla koll på dina värden över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online