Blodtryck mäts i två steg: ett systoliskt och ett diastoliskt värde. Det systoliska trycket avser det tryck som uppstår mot artärväggarna när hjärtat drar ihop sig, medan det diastoliska trycket avser trycket när hjärtat slappnar av mellan slag. Flera olika faktorer kan få både blodtrycket och hjärtfrekvensen att fluktuera eller förändras, vilket i vissa fall kan leda till cirkulationsrubbningar eller komplikationer i organen.
Termen vasokonstriktorer används för att beskriva ämnen som får blodkärlen att dra ihop sig. Hit räknas bland annat koffein, som finns i kaffe och många läskedrycker, samt vissa läkemedel. När blodkärlen drar ihop sig kan hjärtfrekvensen börja fluktuera och blodtrycket tenderar att stiga.
Vasodilatorer är istället ämnen som får blodkärlen att vidga sig. När kärlen vidgas saktar blodflödet ner, vilket leder till ett sjunkande blodtryck. Vanliga orsaker är uttorkning och diuretika, alltså vätskedrivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med överskottsvätska genom urinering.
En persons kroppsvikt kan ha stor betydelse för både hjärtfrekvensen och blodtrycket. Fetma är en av de främsta orsakerna till högt blodtryck och ökad hjärtfrekvens, eftersom hjärtat då måste arbeta betydligt hårdare för att pumpa blod till en större kropp.
Graviditet ger däremot motsatt effekt på cirkulationssystemet. Hos en gravid kvinna sjunker normalt både det systoliska och det diastoliska blodtrycket med fem till 15 punkter under de första 24 veckorna av graviditeten. Efter förlossningen brukar blodtrycket återgå till sina tidigare nivåer.
I takt med att vi åldras kan kommunikationen mellan hjärnan och hjärtat störas. Detta kan utvecklas till en sjukdom som kallas ortostatisk hypotension. Hos en person utan denna sjukdom kompenserar hjärtat för blod som samlats i kroppens extremiteter – något som ofta orsakas av långvarigt sittande eller liggande – genom att öka sin slagfrekvens. Hos en person med ortostatisk hypotension sker inte denna kompensation, vilket resulterar i ett plötsligt blodtrycksfall, exempelvis vid resande från liggande till stående.
Svåra infektioner, även kallade septisk chock, kan orsaka livshotande blodtrycksfall. Detta inträffar oftast när bakteriella infektioner med ursprung i lungorna, urinvägarna eller buken sprider sig från infektionsstället ut i blodet. Blodtrycket sjunker kraftigt när bakterierna börjar producera gifter som direkt påverkar blodkärlen.
Ovanstående är bara några exempel på faktorer som kan orsaka variationer i blodtryck och hjärtfrekvens. Kontakta läkare om du upplever en plötslig förändring i blodtrycket tillsammans med bröstsmärta, yrsel eller svimningskänslor. Sådana symtom kan ibland vara tidiga tecken på allvarliga komplikationer, såsom njursvikt, chock eller hjärtstillestånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online