
Uppskattningsvis 50 miljoner amerikaner lider av högt blodtryck. Förändringar i livsstil och kost kan ofta sänka blodtrycket till ett hälsosamt intervall. Men när dessa åtgärder inte räcker till kan läkare förskriva läkemedel, exempelvis betablockerare.
Högt blodtryck, eller hypertension, ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, njursjukdom och flera andra livshotande tillstånd. Blodtrycket mäts med en blodtrycksmätare (sfygmomanometer), som registrerar den kraft hjärtat använder för att pumpa blod genom kroppen.
Det första talet, det systoliska trycket, mäter trycket mot blodkärlen när hjärtat aktivt pumpar ut blod. Det andra talet, det diastoliska trycket, mäter trycket på kärlsystemet när hjärtat vilar mellan slag.
Även om personer över 55 år, diabetiker och överviktiga löper större risk att utveckla högt blodtryck kan tillståndet drabba vem som helst. Många har hypertension utan att veta om det, eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom. En diagnos ställs vanligtvis efter tre eller fler på varandra följande mätningar på 140/90 eller högre.
Normalt blodtryck anses vara 130/85 eller lägre, medan optimalt blodtryck ligger på 120/80 eller under. Lätt hypertension (stadium 1) motsvarar värden på 140–159/90–99, måttlig hypertension (stadium 2) är 160–179/100–109, och svår hypertension (stadium 3) gäller alla värden på 180/110 eller högre.
Det finns två huvudtyper av hypertension: primär (essentiell) hypertension och sekundär hypertension. Cirka 95 procent av de diagnosticerade har essentiell hypertension, som ofta svarar bra på förändringar i kost, aktivitetsnivå och livsstilsvanor.
De återstående fem procenten lider av sekundär hypertension – högt blodtryck som beror på ett underliggande fysiskt problem, såsom njur- eller binjuresjukdom, eller tidigare kokain- eller drogmissbruk.
Betablockerare introducerades på 1960-talet och är bland de mest förskrivna läkemedlen mot högt blodtryck i USA. De minskar hjärtats pumpintensitet genom att binda till hjärtmuskelcellernas så kallade beta-adrenerga receptorer. Detta hindrar hjärtat från att slå hårdare och snabbare som svar på det adrenalin som kroppen frisätter vid stress.
Betablockerare förhindrar dessutom att blodkärlen drar ihop sig samt att natrium och vätska stannar kvar i blodet, vilket tillsammans hjälper till att hålla blodtrycket inom normala gränser.
Betablockerare påverkar hela det kardiovaskulära systemet och används ofta för att behandla kärlkramp (angina) och oregelbunden hjärtrytm. Kroppen reagerar på den sänkta puls som läkemedlet orsakar genom att dra ihop blodkärlen i armar och ben, vilket kan göra händer och fötter kalla hos vissa personer.
Betablockerare kan sammandra luftvägarna och kan därför vara farliga för personer med astma. Personer med diabetes, lever- eller njursjukdom eller andra kardiovaskulära tillstånd, såsom kronisk hjärtsvikt, bör alltid diskutera användning av betablockerare med sin läkare innan behandling påbörjas.
Andra möjliga biverkningar inkluderar nedsatt träningstolerans, sömnstörningar, mardrömmar, trötthet och i vissa fall impotens. Kontakta alltid vården om du upplever besvär under behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online