Kronisk hypertoni, eller långvarigt högt blodtryck, är ett allvarligt medicinskt tillstånd som om det lämnas obehandlat kan leda till livshotande komplikationer. Tillståndet uppträder ofta tillsammans med andra hälsoproblem, men kan även förekomma på egen hand. Behandling av de underliggande problemen hjälper i många fall också blodtrycket att normaliseras. Personer med hypertoni bör söka vård snarast och följas noggrant av läkare tills tillståndet har stabiliserats.
Hypertoni är en annan benämning på högt blodtryck. När hjärtats vänster kammare drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen är trycket som högst – detta kallas systoliskt tryck. Hos en genomsnittlig frisk vuxen i vila ligger detta värde runt 115 mmHg. Diastoliskt tryck uppstår när kamrarna fylls med blod och trycket är som lägst; här bör värdet ligga kring 75 mmHg.
Blodtrycket stiger naturligt hos friska människor under fysisk ansträngning eller stress – detta kallas att vara hypertonisk. Kronisk hypertoni innebär dock att trycket förblir förhöjt under längre tid, även i vila.
Hypertoni är oftast asymtomatiskt, vilket betyder att patienten sällan känner några direkta besvär av själva höga blodtrycket. De symtom patienter upplever kommer ofta från andra hälsoproblem som får dem att söka vård. Ibland förekommer huvudvärk, men den kan bero på många olika saker.
Vid ett kritiskt högt blodtryck, så kallad hypertensiv kris, kan dock allvarligare symtom uppstå, exempelvis illamående, kräkningar, förvirring och synstörningar. Detta kräver omedelbar akutvård.
Kroniskt eller bestående högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och aneurysm (kärlbråck). Det konstanta trycket på det kardiovaskulära systemet tvingar hjärtat att arbeta hårdare än normalt för att pumpa blod genom kroppen. Även vener och artärer utsätts för ständig belastning när de ska motstå trycket.
Tänk dig en ballong som blåses upp nästan till bristningsgränsen – på samma sätt kan spontana kärlbristningar, så kallade aneurysm, uppstå i kärlsystemet. Om ett aneurysm uppstår i lungorna eller hjärnan kan det vara direkt livshotande.
Ibland beror hypertoni på ett annat tillstånd, exempelvis njursvikt eller graviditet – då kallas det sekundär hypertoni. Oftast är dock orsakerna okända, vilket kallas primär eller essentiell hypertoni.
Det finns dock flera välkända riskfaktorer som ofta återfinns hos patienter med primär hypertoni:
Hypertoni kan behandlas med läkemedel, men blodtrycket kan också normaliseras på egen hand när bakomliggande faktorer som fetma, överdrivet alkoholintag och rökning åtgärdas. Eftersom konsekvenserna av obehandlad hypertoni är så allvarliga bör alltid en läkare konsulteras för att fastställa bästa möjliga behandlingsplan.
Tänk på att ensidiga försök till intensiv träning kan skada mer än gynna ett redan påfrestat hjärt- och kärlsystem. Viktminskning bör därför alltid ske under medicinsk övervakning, gärna med anpassad kost och gradvis ökad fysisk aktivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online