Innan vi går in på vad det diastoliska blodtrycket egentligen betyder är det viktigt att förstå blodtryckets grundläggande begrepp. Blodtryck består av två tal: ett systoliskt och ett diastoliskt värde – och båda är lika viktiga. Varje gång hjärtat slår pumpar det blod genom artärerna ut till organ och vävnader, som därefter leds tillbaka till lungorna för ny syresättning innan det återvänder till hjärtat.
Det systoliska blodtrycket är det tryck som utövas mot artärväggarnas insida när blodet pressas fram genom kärlen. Det diastoliska blodtrycket är det tryck som råder i artärerna mellan hjärtslagen, när kärlen återgår till sitt normala läge.
Blodtryck mäts i millimeter kvicksilver (mmHg), vilket härstammar från de äldsta mätinstrumenten. Det första talet anger det systoliska trycket och det andra talet det diastoliska. Ett värde på 120/80 mmHg sägs därför ofta vara "120 över 80".
Det är en vanlig missuppfattning att endast det systoliska talet skulle spela någon roll. I själva verket speglar både det systoliska och det diastoliska blodtrycket ditt hälsotillstånd – eller eventuella sjukdomstillstånd.
En viktig faktor när det gäller det diastoliska blodtrycket är mängden energi som lagras i artärväggarna. När det cirkulerande blodet pressas mot kärlväggarna lagrar dessa potentiell energi, som de antingen återlämnar eller behåller. Är artärerna friska kan de återgå till sin ursprungliga diameter under den diastoliska fasen. Är de sjuka – exempelvis hos patienter med ateroskleros – förblir det diastoliska blodtrycket förhöjt, och kärlväggarna återgår aldrig helt till sitt friska ursprungsläge.
När kroppen åldras blir artärväggarna mindre elastiska och förmågan att vidga sig minskar. Kärlens distansbarhet påverkas av den kraft hjärtat utövar för att driva blodet framåt, av kärlens inre diameter samt av den tid det tar för artärerna att återhämta sig mellan slagen.
Redan personer i tjugoårsåldern börjar ansamla plack av kalcifierat kolesterol på artärernas insida. Kärl som täcks av plack förlorar en del av sin flexibilitet, vilket höjer det diastoliska trycket mellan hjärtslagen. Ju fler plackavlagringar, desto smalare blir kärlen – och desto hårdare måste de arbeta för att upprätthålla ett normalt diastoliskt tryck.
Andra faktorer som påverkar det diastoliska blodtrycket är kroppsställning och så kallade baroreceptorer. Nästan alla har någon gång känt sig yr efter att ha rest sig för snabbt. Det beror på att det diastoliska trycket då inte hunnit pressa tillräckligt mycket blod tillbaka till hjärnan och de balanskontrollerande centra i kroppen.
Baroreceptorer finns i hela cirkulationssystemet och skickar signaler till hjärtat om att öka eller minska blodflödet efter behov. Känner du dig exempelvis yr, talar baroreceptorerna om för kroppen att den behöver sammandra artärerna genom att höja det diastoliska trycket – samtidigt som hjärtat instrueras att pumpa ut mer blod via ökad hjärtfrekvens och större slagvolym.
Onormalt högt blodtryck kan leda till stroke, hjärtinfarkt, synskador, njurskador, hjärtsvikt och flera andra kardiovaskulära sjukdomar. Hos yngre patienter med högt blodtryck är det ofta just det diastoliska värdet som först signalerar risk för hjärtinfarkt, stroke eller njursvikt. Med stigande ålder ser man dock ofta motsatt mönster hos samma individ: det diastoliska trycket sjunker måttligt medan det systoliska successivt ökar.
Därför är regelbundna blodtrycksmätningar viktiga oavsett ålder. Kontakta vården om dina värden ligger stadigt över 130/80 mmHg, eller om du upplever symtom som yrsel, bröstsmärta eller huvudvärk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online