Blodtryck kan mätas med flera olika tekniker, och de två klassiska metoderna är palpation och auskultation. Vid palperat blodtryck bedöms trycket genom att man känner pulsen i en artär, till exempel överarmsartären (arteria brachialis), medan man vid auskulterat blodtryck lyssnar på de ljud som blodflödet alstrar i artären med hjälp av ett stetoskop. Båda metoderna använder en uppblåsbar manschett kopplad till en tryckmätare, men de utförs på olika sätt och ger något olika resultat.
Vid palperad blodtrycksmätning placeras manschetten runt överarmen och pumpas upp tills pulsen i artären försvinner. Trycket släpps sedan sakta ut, och det tryck där pulsen återkommer registreras som det systoliska blodtrycket, alltså det övre trycket.
En viktig begränsning är att palpationsmetoden i praktiken endast kan användas för att bestämma det systoliska trycket. Det diastoliska, det vill säga det nedre trycket, går inte att tillförlitligt avgöra enbart genom att känna pulsen. Metoden är däremot snabb och användbar i akuta situationer eller när noggrannheten inte är avgörande.
Vid auskulterad blodtrycksmätning läggs manschetten runt överarmen och ett stetoskop placeras över artären i armvecket. Efter att manschetten uppblåsts tills blodflödet helt stoppas släpps trycket långsamt ut. Då hörs de karaktäristiska så kallade Korotkoff-ljuden. Trycket där det första ljudet uppfattas motsvarar det systoliska blodtrycket, och trycket där ljuden helt försvinner anger det diastoliska blodtrycket.
Eftersom både det övre och det nedre trycket kan bestämmas på detta sätt har auskultation länge varit standardmetoden vid klinisk blodtrycksmätning.
Det systoliska värde som erhålls med palpationsmetoden avviker ofta något från värdet vid auskultation, eftersom pulsen först kan kännas när blodflödet är tillräckligt kraftigt, medan Korotkoff-ljuden uppfattas tidigare under utsläppningen av manschetten. Skillnaden är vanligtvis liten, men den kan bli större hos personer med högt blodtryck eller sjukdomar som påverkar kärlens elasticitet och blodflödet.
Auskultationsmetoden betraktas generellt som mer exakt än palpationsmetoden, eftersom den är mindre beroende av faktorer som pulsens styrka och undersökarens känslighet i fingertopparna. Å andra sidan kräver metoden ett stetoskop, god hörsel och viss teknisk skicklighet.
Palpationsmetoden är enklare och snabbare och har stort värde när utrustning eller förutsättningar för auskultation saknas, till exempel i fält eller vid akut bedömning. I dagens vårdförordnas dock allt oftare automatiska digitala blodtrycksmätare, som bygger på oscillometrisk teknik och minskar risken för mätfel oavsett vem som utför mätningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online