Blodtryck mäts med två värden: det systoliska och det diastoliska trycket. Det systoliska trycket är det övre talet som visas vid en blodtrycksmätning och anger trycket i kärlbanorna när hjärtat drar ihop sig. Ett systoliskt tryck som stadigt överstiger 140 mmHg betraktas som förhöjt. Om även det diastoliska trycket, det undre talet, ligger över 90 klassas personen som havande högt blodtryck (hypertoni).
Isolerad systolisk hypertension definieras som ett systoliskt tryck över 140 samtidigt som det diastoliska trycket ligger under 90. Tillståndet drabbar framför allt äldre människor och känns oftast igen genom ett förstorat pulstryck – alltså skillnaden mellan det systoliska och det diastoliska trycket. Förhårdnad och stelning av artärerna, ofta till följd av åderförfettning, är den vanligaste föregångaren till isolerat högt systoliskt blodtryck.
Övervikt och ökad kroppsfetma, högt saltintag och fysisk inaktivitet är några av de viktigaste faktorerna bakom högt systoliskt blodtryck. Kvinnor och afroamerikaner har en högre förekomst av tillståndet. Även rökning, alkoholkonsumtion samt låga nivåer av kalium, kalcium och magnesium i kroppen spelar en avgörande roll.
Äldre patienter med höga systoliska blodtrycksvärden har ofta en ökad hjärtminutvolym men en lägre plasmavolym. Nivåerna av hormonerna renin och aldosteron kan dessutom vara låga. Kroppens utsöndring av salt minskar ofta med åldern, vilket bidrar till förhöjda mätvärden. Lägre kalciumnivåer hos äldre kan också öka det perifera kärlmotståndet och därmed leda till hypertoni.
Högt systoliskt blodtryck ger inte alltid tydliga tecken, vilket gör det farligt eftersom det kan gå obemärkt länge. Vanliga symtom är dock huvudvärk, suddig syn, nedsatt sexuell lust samt mag- och tarmbesvär. Regelbundna blodtryckskontroller är därför viktiga, särskilt med stigande ålder.
Det mest effektiva sättet att kontrollera och sänka det systoliska blodtrycket är genom livsstilsförändringar. Regelbunden motion, kost med lågt salt- och fettinnehåll samt minskad stress har alla en markant positiv effekt – liksom rökstopp och begränsad alkoholkonsumtion. När livsstilsändringar inte räcker till finns läkemedelsbehandling: diuretika (urindrivande medel) i låg dos verkar ofta bra, liksom kalciumantagonister.
Ibland stiger blodtrycket tillfälligt när patienten är nervös eller orolig, till exempel i samband med ett läkarbesök. Detta fenomen kallas vitrockshypertoni. En läkare eller sjuksköterska kan identifiera detta genom att utföra flera mätningar vid olika tidpunkter och med olika intervall, ofta kompletterat med hemmätningar eller 24-timmarsmätning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online