Normalt blodtryck för vuxna 65 år och äldre
Systoliskt blodtryck (övre värdet): Mellan 120 och 129 mmHg betraktas som normalt. Värden mellan 130 och 139 mmHg klassas som förhöjda (prehypertoni), medan 140 mmHg eller mer räknas som högt blodtryck.
Diastoliskt blodtryck (undre värdet): Under 80 mmHg anses vara normalt.
Vilopuls
En normal vilopuls för vuxna ligger vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut.
Vad betyder dina värden?
- Systoliskt blodtryck på 137: Ditt övre värde ligger något över det rekommenderade intervallet för din åldersgrupp, men det räknas ännu inte som högt blodtryck.
- Diastoliskt blodtryck på 73: Ditt undre värde ligger helt inom det rekommenderade intervallet för din ålder.
- Puls: Tyvärr har du inte angett någon puls, så det går inte att bedöma om den ligger inom ett hälsosamt intervall. Mät gärna din puls i vila – helst på morgonen innan du reser dig upp.
Så kan du förbättra ditt blodtryck
Eftersom ditt systoliska blodtryck är något förhöjt är det klokt att satsa på sunda livsstilsförändringar. Detta kan hjälpa dig att hålla blodtrycket under kontroll och minska risken för hjärt-kärlsjukdom:
- Håll en hälsosam vikt – även ett blygsamt viktnedgång kan göra stor skillnad.
- Rör på dig regelbundet – sikta på minst 150 minuter måttlig aerob aktivitet per vecka, till exempel promenader eller cykling, alternativt 75 minuter högintensiv träning.
- Ät en balanserad kost – rik på frukt, grönsaker, fullkorn och magra proteiner, gärna i linje med medelhavskosten.
- Begränsa saltintaget – försök hålla dig under cirka 5–6 gram salt per dag.
- Sluta röka – rökning skadar blodkärlen och ökar risken för högt blodtryck.
- Minska alkoholkonsumtionen – alkohol kan höja blodtrycket, särskilt vid regelbunden konsumtion.
- Hantera stress – avslappningsövningar, god sömn och regelbunden motion kan bidra till lägre blodtryck.
När ska du kontakta vården?
Kontrollera ditt blodtryck regelbundet och uppsök vårdcentralen om värdena stiger ytterligare, om du upplever symtom som huvudvärk, yrsel eller bröstsmärta, eller om du redan har andra riskfaktorer som diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. En läkare kan ge dig en individuell bedömning utifrån din totala hälsosituation.
