GERD, eller gastroesofageal refluxsjukdom, är en sjukdom som ofta kallas för sura uppstötningar. Reflux uppstår när den nedre esofagussfinktern (LES – klaffen mellan matstrupen och magsäcken) antingen inte stänger sig helt eller öppnas spontant. När detta händer kan magsyra och till och med föda stiga tillbaka upp i matstrupen, vilket orsakar den brännande känsla som kallas halsbränna. GERD kan även förekomma utan halsbränna, särskilt hos barn, men kan då ge astmaliknande symtom, sväljsvårigheter eller torrhosta.
Även om det finns flera läkemedel som har visat sig effektiva mot GERD rekommenderar läkare också livsstilsförändringar för att förebygga smärta och andra besvär. En av de vanligaste rekommendationerna är att ändra kost och matvanor. Refluxbesvär förvärras ofta efter måltider, möjligen för att magsäcken sväller ut och pressar mot sfinktern. Mindre portioner kan minska trycket och låta matstrupsmynningen stängas tätare. Läkare rekommenderar dessutom att äta kvällsmåltiden tidigare på dagen och att undvika nattligt småätande i minst två timmar före läggdags. Detta hjälper till att minska de nattliga symtom som uppstår när man ligger ner.
Utlösande livsmedel är sådana som är kopplade till ökade GERD-symtom. Många av de vanligaste triggarna har identifierats. Bland dem finns tomater och citrusfrukter, som innehåller mycket syra. Starkt kryddad mat som chili, vitlök och lök ökar produktionen av magsyra. Krämig, friterad eller fet mat, inklusive många mejeriprodukter, smälter långsamt och stannar kvar i magsäcken, vilket ger extra tryck på sfinktern. Choklad innehåller dessutom metylxantin, ett ämne som slappnar av sfinktern.
Det finns också flera drycker som fungerar som triggers. Kolsyrade drycker kan ge dubbel effekt: de är ofta syrahaltiga, och kolsyran bildar koldioxid i magsäcken, vilket leder till ökad rapning. Alkohol slappnar av sfinktern, och kaffe och te – även koffeinfritt – ökar halsbrännan.
Eftersom alla reagerar olika på mat finns det ingen universell GERD-diet med goda och dåliga livsmedel. Varje person behöver identifiera sina egna triggers. Ett av de bästa sätten att göra detta är att föra en detaljerad matdagbok. Anteckna all mat och alla drycker du konsumerar, tidpunkten på dygnet samt eventuella symtom du upplever. Det tar bara några dagar att börja se mönster, vilket gör det möjligt att utesluta problemlivsmedel ur kosten.
Boken "Natural Stomach Care" presenterar en grundläggande diet som är hälsosam och balanserad och som hjälper till att minimera GERD-symtom. Cirka 35 procent av kosten bör komma från spannmål, helst fullkorn. Ungefär 40 procent bör bestå av fiberrika frukter och grönsaker. Välj när det är möjligt färska råvaror framför frysta eller konserverade, och lägg tonvikten på grönsaker framför frukt. Endast 15 procent av kosten bör komma från kött, ägg och oljor, och mejeriprodukter bör begränsas till 10 procent. Mejeriprodukter med levande kulturer, som yoghurt, uppmuntras, men undvik grädde och smör. Undvik också mycket stark eller fetrik mat samt kolsyrade drycker, alkoholhaltiga drycker och choklad.
Utöver kostförändringar finns det andra livsstilsjusteringar som rekommenderas för personer med GERD. En av de viktigaste faktorerna för att kontrollera besvären är att hålla en hälsosam vikt, eftersom övervikt ökar trycket på magsäcken. Undvik bälten och åtsittande kläder runt midjan, som också klämmer åt magsäcken. Rökare bör dessutom göra allt för att sluta röka. Nikotin slappnar av sfinktern och stimulerar produktionen av magsyra, vilket förvärrar symtomen.
En annan förändring som visats minska GERD-symtom är att höja huvudänden flera centimeter under sömnen. En kilformad kudde som höjer både huvud och axlar kan vara effektiv. Ett annat alternativ är att höja själva sängens huvudända med stadiga förlängningsben, till exempel klossar eller tegelstenar. Målet är att höja huvudet cirka 15–20 cm samtidigt som överkroppen lutas. Att bara höja huvudet med extra kuddar utan att även vinkla kroppen förvärrar faktiskt refluxen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online