Svår GERD: Tecken, symtom och behandling

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), ofta kallad sura uppstötningar eller reflux, uppstår när den nedre sfinktern i matstrupen försvagas. Detta gör att magsyra och andra magsafter kan stiga upp i matstrupen, där den frätande syran kan skada slemhinnan och orsaka både obehag och långvariga komplikationer.

Betydelsen av att förstå GERD

De flesta människor upplever sura uppstötningar vid någon tidpunkt i livet, exempelvis efter en stor måltid. När besvären återkommer regelbundet kan det handla om GERD. Om sjukdomen inte behandlas riskerar den att utvecklas till ett kroniskt tillstånd med allt svårare symtom och allvarliga komplikationer som påverkar livskvaliteten.

Vanliga tecken och symtom

De mest typiska symtomen på GERD är halsbränna och sura uppstötningar. Vid en mer svår form av sjukdomen kan symtomen bli betydligt mer besvärande och inkludera:

• Blödningar i matstrupen
• Kvävningskänsla, särskilt nattetid
• Ihållande hosta
• Andnöd och pipig andning
• Känslan av att mat fastnar i matstrupen efter sväljning (dysfagi)
• Kraftig bröstsmärta som kan misstas för hjärtbesvär

Upplever du kraftig bröstsmärta bör du alltid söka vård akut, eftersom det kan vara svårt att skilja refluxbesvär från hjärtproblem utan medicinsk undersökning.

Möjliga komplikationer

Obehandlad, kronisk GERD kan leda till flera allvarliga hälsoproblem, bland annat:

• Sår (ulcus) i matstrupen
• Strikturer, det vill säga förträngningar av matstrupen
• Barretts esofagus, ett tillstånd där slemhinnan förändras och ökar risken för matstrupscancer
• Astma och försämrade luftvägsbesvär
• Inflammation i hals och struphuvud
• Lunginflammation orsakad av aspirerad magsyra
• Vätskeansamling och problem i bihålorna

Behandlingsalternativ

Vilken behandling som passar bäst beror på flera faktorer, exempelvis hur allvarliga dina symtom är, hur ofta de förekommer och vilka behandlingar du redan har provat. Din läkare kan rekommendera:

• Kost- och livsstilsförändringar: anpassning av matvanor och rutiner
• Läkemedel: exempelvis antacida, H2-blockerare eller protonpumpshämmare som minskar magsyreproduktionen
• Kirurgi: i svåra fall kan en operation, såsom fundoplikatur, stärka den nedre sfinktern

Förebyggande åtgärder

Du kan minska risken för refluxbesvär genom enkla livsstilsändringar. Undvik livsmedel med högt syrainnehåll, såsom citrusfrukter, tomater, kaffe, alkohol och fet eller kryddstark mat. Ät mindre portioner och undvik att äta sena kvällar. Att sova med överkroppen upphöjd hjälper dessutom gravitationen att hålla magsyran på plats. Att sluta röka och hålla en hälsosam vikt kan också lindra besvären avsevärt.