Halsbränna, även känt som sura uppstötningar, är ett relativt vanligt besvär. Enligt About Gerd drabbas cirka 19,8 procent av befolkningen varje vecka. I sig orsakar halsbränna sällan större problem – den som drabbas upplever oftast ett lindrigt obehag och kan behöva ta syrahämmande läkemedel.
Återkommande halsbränna som pågår i fem år eller längre, samt svår halsbränna som är tillräckligt smärtsam för att väcka en ur sömnen eller orsaka ätproblem, är dock allvarligare. Svåra, ihållande och smärtsamma sura uppstötningar kan tyda på ett tillstånd som kallas gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), som drabbar mellan 5 och 7 procent av befolkningen. Personer med GERD upplever sura uppstötningar regelbundet och riskerar att utveckla allvarliga sekundära komplikationer till följd av det långvariga besväret.
Ösofagit, det vill säga inflammation i matstrupen, är en möjlig komplikation av sura uppstötningar, särskilt om besvären uppstår ofta. När magen smälter mat bildas magsyra. Om matsmältningsprocessen inte fungerar som den ska vandrar för mycket syra från magsäcken upp i matstrupen. Matstrupens slemhinna tål inte upprepad exponering för stora mängder magsyra, vilket leder till skador i form av erosioner eller sår. Detta sekundära tillstånd kallas ösofagit och kan orsaka blödningar eller smärta.
Patienter med kroniska sura uppstötningar eller refluxsjukdom kan också diagnostiseras med Barretts esofagus. Tillståndet innebär onormala förändringar i matstrupens celler, orsakade av upprepad exponering för magsyra. Cellerna börjar gradvis förändras och liknar de celler som klär tunntarmens insida. Barretts esofagus förekommer oftare hos män än hos kvinnor. I ungefär ett fall av 200 kan tillståndet utvecklas till matstrupscancer.
Sura uppstötningar kan även orsaka en förträngning av matstrupen. Detta sekundära problem, kallat striktur, uppstår när matstrupens slemhinna upprepade gånger skadas av syran och ärrbildning uppstår. Ärrbildningen gör så småningom att matstrupen blir smalare, vilket kan göra det svårt att svälja mat eller vätska. Problemet behandlas oftast av en läkare som använder ett instrument för att vidga (dilatera) matstrupen.
Även om det är ovanligt är matstrupscancer en potentiell sekundär komplikation av ihållande och kroniska sura uppstötningar. Refluxrelaterade cancerformer är i allmänhet adenokarcinom, som utvecklas i den nedre delen av matstrupen – den del som utsätts för mest syra vid sura uppstötningar. Tillståndet uppstår eftersom syran orsakar onormal celltillväxt, som så småningom blir cancerogen. Ofta finns inga tydliga symtom i ett tidigt skede, vilket innebär att sjukdomen sällan upptäcks förrän cancern har hunnit långt.
Sekundära problem kan undvikas genom att aktivt kontrollera och hantera sina sura uppstötningar, särskilt om du lider av ihållande eller kronisk halsbränna. Livsstilsförändringar kan innebära att du undviker fet mat, kryddstark mat, citrusfrukter, tomater och annan mat som förvärrar besvären. Du kan också välja att ta syrahämmande läkemedel före måltider och avstå från att lägga dig direkt efter att ha ätit, för att minimera risken för sura uppstötningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online