Även om sura uppstötningar (acid reflux) och gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) hänger samman är de två begreppen inte utbytbara. Det är viktigt att skilja mellan dessa två tillstånd och samtidigt se deras likheter under både diagnostik och behandling.
Sura uppstötningar innebär att magsyra rinner tillbaka upp i matstrupen, det vill säga röret som förbinder magsäcken med svalget. Typiska tecken är en smak av mat i munnen eller en brännande känsla i bröstet. GERD däremot är ett kroniskt mag-tarmproblem och en allvarligare form av reflux, som ofta åtföljs av återkommande uppstötningar, sväljsvårigheter, pipande andning, bröstsmärta, sur vätska i munnen och hosta.
Diagnostiken vid sura uppstötningar och GERD är likartad och kan omfatta röntgenundersökning av övre mag-tarmkanalen, endoskopi för att granska magsäck och matstrupe, vävnadsbiopsi, tester som mäter syramängden i matstrupen samt ett trycktest som bedömer matstrupens rörelser.
Behandlingen av båda tillstånden bygger ofta på livsstilsförändringar – exempelvis mindre måltider och undvikande av sura, fettrika och koffeinhaltiga livsmedel. Receptfria läkemedel som antacida kan ge lindring vid halsbränna. GERD kan behandlas med antacida samt med läkemedel som hämmar syraproduktionen och hjälper matstrupen att läka.
Om sura uppstötningar och GERD lämnas obehandlade kan de orsaka skada och inflammation i matstrupen, vilket i sin tur kan leda till förträngning, sår eller bensår samt precancerösa förändringar.
Riskfaktorer för både halsbränna och GERD inkluderar övervikt, graviditet, rökning, alkoholkonsumtion och kostvanor. Även hiatusbråck, magsår och gastropares kan öka risken för att utveckla mag-tarmbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online