Herpes simplex-viruset orsakar infektioner som uppstår i ansiktet och på könsorganen. Det finns två typer av herpes simplex: herpes simplex virus 1 (HSV-1), som finns hos 8 av 10 personer och kan ge besvärande infektioner som munsår, samt herpes simplex virus 2 (HSV-2), som drabbar så många som 20 procent av världens befolkning och oftast kopplas till genital herpes – en vanligt förekommande sexuellt överförbar infektion.
Herpesinfektioner sprids lätt från person till person, främst för att så många som en tredjedel av de smittade inte visar några symptom alls. Trots det kan de ändå överföra infektionen via saliv och genom sexuella aktiviteter. Herpes simplex-viruset är så litet att miljontals virus kan få plats på en nålspets. Viruset består av en kärna med viralt DNA som omges av ett proteinskal. Dessa proteiner tränger faktiskt in i kroppens celler. När någon väljer har blivit smittad av herpes simplex-viruset bär personen på det resten av livet.
När någon får sitt första herpesutbrott i ansiktet uppstår ofta mycket ont i halsen, munnen blir öm och känslig, och feber kan utvecklas. Lymfkörtlarna i halsen kan svullna och små vätskefyllda blåsor kan bryta ut – blåsor som är smärtsamma och kliar. Blåsorna kan dock utebli helt, vilket gör det svårt att inse att herpes simplex-viruset ligger bakom besvären.
Vid genital herpes bildar blåsorna en röd grupp av sår som kan sprida sig över hela området. Domkänsla kan uppstå, och det kan bli svårt att kissa. Körtlarna i ljumsken kan svullna, och feber kan också förekomma.
Även om blåsorna vid herpes läker inom 2 till 10 dagar stannar viruset kvar i kroppen i ett vilande tillstånd. Det lever i nervcellerna och kan orsaka nya utbrott när vissa utlösande faktorer aktiverar det. Sådana triggers kan vara stress, sjukdomar som förkylning eller influensa, solbränna, trötthet eller samlag. Vissa personer känner faktiskt en stickande känsla i området kort innan ett herpesutbrott bryter ut.
Personer med genital herpes får i genomsnitt 5 till 8 utbrott per år. Symtomen på oral herpes kan återkomma så ofta som en gång i månaden eller så sällan som bara en gång per år. Utbrotten blir gradvis allt mindre besvärliga över tid, men de brukar uppstå i samma område som den ursprungliga infektionen.
Herpes simplex-viruset kan inte botas, eftersom alla läkemedel som skulle kunna bekämpa viruset även skulle skada de nervceller där viruset lever. Utbrott kan dock behandlas med antivirala läkemedel som aciklovir, vilket kan minska virusets förmåga att föröka sig vid de första utbrotten och därmed göra att framtida utbrott blir färre. Läkemedlet bör användas så snart de första tecknen på herpes visar sig.
Antibakteriella salvor kan hjälpa till att förhindra sekundära infektioner i blåsorna när de brister. Personer med ett herpesutbrott bör bära löst sittande kläder för ökad komfort och undvika höga temperaturer. Det är viktigt att hålla det infekterade området rent och torrt. Såren ska inte vidröras, och gör man det måste händerna tvättas noggrant. Receptfria smärtstillande medel kan lindra det associerade obehaget.
Herpes kan förhindras från att spridas genom att se till att inte röra vid sår på kroppen. En person med herpes bör undvika sexuellt umgänge under ett aktivt utbrott eller när den stickande känslan och klådan som ofta föregår ett utbrott uppstår. Kondom bör användas för att minimera risken att smitta en sexpartner, eftersom viruset kan överföras även när inga symptom visar sig.
Det är olämpligt för en person med herpes simplex-viruset att dela föremål som handdukar eller bestick med andra. Gravida kvinnor med herpes simplex-viruset kan överföra det till sina nyfödda barn, men läkare kan undvika detta genom att vidta försiktighetsåtgärder – förutsatt att de känner till situationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online