Tiden det tar att få ett tillförlitligt svar från ett hiv-test kan kännas lång och ångestfylld. Att dessutom behöva vänta en viss tid innan man kan lita på ett negativt resultat gör situationen ännu svårare. Anledningen är att de vanligaste hiv-testen inte söker efter själva viruset, utan efter antikropparna som kroppen bildar som svar på infektionen. Testens noggrannhet beror därför på hur snabbt kroppen hunnit producera tillräckligt många antikroppar för att kunna upptäckas.
En genomsnittlig person börjar bilda hiv-antikroppar inom ungefär två veckor efter smittotillfället, men det kan ta upp till sex månader innan testet kan påvisa antikropparna i blodet. Perioden mellan själva smittan och den tidpunkt då ett test kan upptäcka antikropparna kallas "fönsterperioden". Detta är oftast också den tid då en smittad person är som mest smittsam, eftersom virusmängden i blodet är hög samtidigt som testerna ännu inte kan bekräfta infektionen.
Det är mycket ovanligt att antikropparna inte går att påvisa inom tre månader efter smittan. Ett negativt resultat efter tre månader betraktas därför i regel som tillförlitligt, men ett ytterligare kontrolltest rekommenderas alltid för att vara helt säker.
Om du har utsatts för en smittorisk och får ett negativt resultat vid tre månader bör du ändå fortsätta testa med tre månaders mellanrum, minst en eller två gånger till. Ett negativt resultat sex till nio månader efter exponeringen är nästan helt säkert korrekt.
Ett negativt testresultat efter en eventuell exponering betyder inte nödvändigtvis att du inte är smittad. Det innebär bara att din kropp ännu inte bildat de antikroppar som de vanligaste testmetoderna, ELISA och Western Blot, letar efter. Genom att testa igen säkerställer du att du verkligen är negativ – och inte bara utvecklar antikroppar långsammare än genomsnittet.
Som alternativ till standardtesterna kan man i vissa fall begära ett test som direkt söker efter själva viruset eller virusproteiner, istället för antikropparna. Sådana tester, exempelvis fjärde generationens kombinationstester som påvisar både p24-antigen och antikroppar, samt RNA-tester som mäter virusmängden direkt, kan ofta ge ett tillförlitligt svar tidigare – ibland redan två till fyra veckor efter smittan. Nackdelen är att dessa tester inte erbjuds överallt och att de är dyrare än andra testmetoder.
Vill du minska risken efter en nylig exponering bör du kontakta vården så snart som möjligt – inom 72 timmar kan så kallad PPE-behandling (postexpositionsprofylax) ibland erbjudas för att förebygga infektion. Kom ihåg att även använda skydd under fönsterperioden, eftersom du trots ett negativt testresultat kan vara smittsam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online