Detektion av HIV-antigen – mest framträdande p24-kapsidprotein – i ett blodprov indikerar aktiv HIV-infektion. Viruset replikerar och producerar virala proteiner, vilket gör personen smittsam.
Varför antigentestning är viktig
- Tidigare diagnos: Antigen/antikropp-kombinationstester (4:e generationen) upptäcker infektion 2–4 veckor efter exponering – veckor före antikroppstester. Denna "fönsterperiod"-minskning är kritisk för tidig behandling och prevention.
- Sjukdomsövervakning: p24-nivåer korrelerar med viruslast. Stigande antigen kan indikera behandlingsmisslyckande eller resistens; sjunkande nivåer bekräftar undertryckning.
- Folkhälsoeffekt: Tidig detektion möjliggör omedelbar antiretroviral terapi (ART), partnermeddelande och prevention av vidare spridning.
Viktiga förklaringar
- Antigenpositivitet ≠ AIDS. AIDS definieras av CD4 <200 eller opportunistiska infektioner. Med ART lever människor med HIV långa, friska liv.
- Falska positiva är sällsynta men möjliga; bekräftelseprov (HIV-1/HIV-2 differentiering, NAT) är standard.
- Regelbunden testning och ART-adherens är pelarna för att avsluta epidemi.
Om du testar positivt för HIV-antigen, kontakta en HIV-specialist omedelbart. Modern behandling är högeffektiv, väl tolererad och kan göra viruslast odetekterbar (= oöverförbar, U=U).
