Hjärncancer är en av många cancerformer som drabbar människor världen över – årligen diagnostiseras cirka 18 500 personer med sjukdomen. Det finns flera olika typer av hjärncancer, och behandlingen kan vara komplicerad på grund av tumörens läge i kroppen. Strålbehandling är ett vanligt behandlingsalternativ, liksom cytostatikabehandling, ofta kallad kemoterapi.
Cytostatikabehandling är en cancerbehandling som bygger på användning av läkemedel. Metoden används vanligtvis när en tumör har spridit sig för mycket i kroppen för att kunna opereras bort, eller när tumörens placering gör en operation omöjlig. Behandlingen kombineras ofta med strålbehandling för att ge bästa möjliga effekt.
Cytostatika används för att behandla elakartade (maligna) hjärntumörer – godartade tumörer behandlas inte med denna metod. Ofta ges behandlingen efter avslutad strålbehandling, men detta beror på cancertypen, eftersom vissa tumörer svarar bättre på cytostatika medan andra reagerar mer effektivt på strålning.
Cytostatika vid hjärncancer ges oftast i tablettform, alltså via munnen. Läkemedlet kan även ges som intravenös injektion direkt i blodet. En tredje metod är att placera medicinen lokalt på det sjuka området i hjärnan, efter att den primära tumören eller tumörerna tagits bort kirurgiskt.
Flera olika cytostatiska läkemedel används vid hjärncancer, bland annat prokarbazin, platinaanaloger och temozolomid. Vilket läkemedel som väljs beror ofta på cancertypen, patientens tidigare sjukdomshistoria samt de tänkbara biverkningarna.
Användningen av cytostatika vid hjärncancer är begränsad, och den främsta orsaken ligger i hur läkemedlen verkar. Cytostatika fungerar genom att hindra cancerceller från att dela sig snabbt, men de flesta former av hjärncancer delar sig redan långsamt, vilket gör att läkemedlen får begränsad effekt. Dessutom har många läkemedel svårt att passera blod-hjärn-barriären och når därför aldrig fram till cancercellerna.
Cytostatikabehandling kan ge betydande biverkningar, bland annat illamående, sår i munnen och tarmarna, diarré, håravfall samt negativa effekter på könscellerna hos både män och kvinnor. Dessutom kan cytostatika vid hjärncancer i vissa fall öka risken att utveckla en ny cancerform, eftersom många cytostatiska läkemedel är cancerframkallande. Detta gäller även andra cancerformer än hjärncancer.
Trots biverkningarna visar forskningen lovande resultat när det gäller både ökad effektivitet och ökad komfort för patienten. Nya läkemedel utvecklas kontinuerligt för att minska de biverkningar som är vanliga hos dagens preparat. Forskare har dessutom identifierat genetiska egenskaper hos vissa tumörer som gör dem känsliga för cytostatika – om läkarna i framtiden kan lära sig att påverka dessa genetiska faktorer kan cancern bli betydligt lättare att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online