Hjärtets conduktionssystem: SA-nod, AV-nod och hjärtats rytmreglering

Hjärtats elektriska system

Hjärtslaget uppstår och fortplantas via specialiserade autoreaktiva celler – skilda från kontraktila myocyter.

1. Sinusnoden (SA-nod) – Primär pacemaker

• Läge: superior lateralt i höger förmak, nära VCS-inträde.
• Intrinsic frekvens: 60–100 slag/min (snabbast automatism).
• Mekanism: "funnyström" (I_f) – långsam Na⁺/K⁺-influx → diastolisk depolarisation → T-typ Ca²⁺-kanaler → aktionspotential.
• Rik autonom innervering (se nedan).

2. Förmaks-kammarnoden (AV-nod) – Portvakt

• Läge: golvet i höger förmak, nära septala seglet av trikuspidalisklappen (Kochs triangel).
• Intrinsic frekvens: 40–60 slag/min (reserv-pacemaker).
• Kritiskt fördröjning (~120 ms): Tillåter förmaks-kontraktion att fullborda kammarfyllnad före kammarsystol.
• Långsam konduktion: små celler, få gap-junctions, högt vilopotential.

3. His-Purkinje-systemet – Snabb kammerkammeraktivering

• His-bundel: Penetrerar centrala fibrosa kroppen → delas in i höger och vänster gren.
• Purkinjefibrer: Stora, glykogenrika, snabba ledare (2–4 m/s) → nästan synkron kammerdepolarisation (apex → bas).

4. Autonoma modulation

5. Hormonella och metaboliska influenser

• Sköldkörtelhormon: ↑ SA-automatism, ↑ β-receptorexpression (tyreotoxikos → takykardi).
• Elektrolyter: K⁺, Ca²⁺, Mg²⁺ avgörande för excitabilitet.
• Ischémi/acidos: förändrar kanalfunktion → arytmier.

Kliniska korrelater

• Sinusnodsyndrom: SA-noddysfunktion → brady/takyarytmier.
• AV-block: 1:a grad (PR >200 ms), 2:a grad (Mobitz I/II), 3:e grad (komplett).
• Grenblock: bred QRS, dyssynkron kontraktion.
• Artificiella pacemakers: ersätter felaktig SA/AV-nod eller byter block.

Hjärtets conduktionssystem säkerställer koordinerad, effektiv pumpning – automatiskt, men exquisit responsiv på kroppens behov.