Radiografi är en medicinsk teknik som använder röntgenstrålar för att avbilda kroppens inre organ. I vissa fall kan lungröntgen hjälpa läkaren att upptäcka och förklara förekomsten av hjärtblåsningar – onormala ljud som hörs under hjärtats slagcykel.
Det är viktigt att komma ihåg att röntgen inte kan registrera själva blåsningsljudet; det upptäcks vanligtvis med stetoskop vid en fysisk undersökning. Röntgenbilder används i stället för att utvärdera hjärtats storlek och form samt lungornas tillstånd, vilket kan ge värdefulla ledtrådar om vad som orsakar blåsningen. För en mer detaljerad bild av hjärtats struktur och funktion används ofta ekokardiografi (hjärtultraljud) som kompletterande undersökning.
Vid oskyldiga (benigna) hjärtblåsningar finns inga andra symtom än själva ljuden, och ingen behandling behövs. Detta är vanligt hos barn och är oftast helt ofarligt. Vid allvarligare tillstånd kan blåsningen däremot åtföljas av bröstsmärta, yrsel, andnöd och utspända halsvener. Uppträder dessa symtom bör du söka vård för en noggrann utredning.
Om blåsningen bedöms vara onormal kan läkaren använda röntgenbilder för att leta efter underliggande orsaker, exempelvis hål i hjärtats väggar (så kallade septumdefekter), missbildade eller läckande hjärtklaffar samt förstorad hjärtmuskulatur. Alla dessa tillstånd kan orsaka hjärtblåsningar eftersom de förändrar blodflödet genom hjärtat och kärlen.
När röntgenbilderna har analyserats kan läkaren behandla det bakomliggande tillståndet med kirurgi eller läkemedel. De kirurgiska alternativen spänner från att laga ett hål i hjärtat med en platta till att vidga förträngda blodkärl med en stent. Läkemedelsbehandling kan användas för att lindra symtom, reglera blodtrycket eller minska hjärtats arbetsbelastning. Vilken behandling som väljs beror på orsaken till blåsningen, dess svårighetsgrad och patientens allmänna hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online