Hjärtfel finns i många olika former och de flesta är medfödda, det vill säga att de finns redan vid födseln. Dessa tillstånd är relativt vanliga – American Heart Association uppskattar att så många som 1,3 miljoner människor kan leva med ett medfött hjärtfel. Ett av de vanligaste felen är ett hål i hjärtats skiljevägg, den vävnad som skiljer hjärtats kammare åt. Ett sådant hål gör att blod flödar mellan kammrarna på ett sätt som hjärtat inte är byggt för, vilket kan ge upphov till flera allvarliga komplikationer.
Vid en arytm slår inte hjärtat i en jämn och stadig rytm. Det kan slå långsammare eller snabbare än normalt, eller till och med hoppa över slag. När det finns ett hål i skiljeväggen pumpas extra blod fram och tillbaka mellan hjärtats kammare, vilket med tiden kan töja ut delar av hjärtmuskeln. Denna uttänjning stör hjärtats rytmiska precision och ökar risken för återkommande rytmstörningar.
Enligt Internet Encyclopedia of Science kan hål i skiljeväggen ibland orsaka pulmonell arteriell hypertension (PAH), det vill säga högt blodtryck i lungornas artärer. Mayo Clinic förklarar hur cirkulationen normalt fungerar: hjärtats högra kammare pumpar blod till lungartärerna, blodet färdas till lungorna där koldioxid byts ut mot syre, och det syresatta blodet återvänder sedan till hjärtats vänstra sida som pumpar ut det i kroppen.
Vid ett hål i skiljeväggen måste hjärtat arbeta extra hårt, eftersom blod pumpas till fel kammare och syresatt och syrefattigt blod blandas. Med tiden förändras cellerna i lungartärerna och mer artärvävnad bildas, vilket gör att artärernas öppningar smalnar av och blodtrycket i lungkretsloppet stiger. Detta belastar hjärtat ytterligare och kan i förlängningen leda till livshotande hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och kräver alltid medicinsk uppföljning.
Normalt vandrar inte en blodpropp som bildas i hjärtats högra sida ut i kroppen, eftersom den filtreras bort i lungornas småkärl. I ett hjärta med hål i skiljeväggen kan dock proppar passera den naturliga barriären mellan kammrarna och hamna var som helst i det systemiska kärlsystemet – inklusive hjärnan, där de kan blockera blodflödet och orsaka en stroke.
Internet Encyclopedia of Science påpekar att hål i skiljeväggen ökar kroppens totala energibehov, eftersom hjärtat måste arbeta betydligt hårdare än normalt. Hos barn är detta särskilt märkbart: om kroppen inte lyckas kompensera för det extra energibehovet saknas resurserna att växa och utvecklas normalt, vilket kan leda till nedsatt tillväxt och försenad utveckling.
Ett hål i skiljeväggen innebär i sig att hjärtat får utföra mer arbete, vilket successivt sliter på hjärtmuskeln. Dessutom kan tillstånd som hänger samman med defekten, exempelvis pulmonell arteriell hypertension, förvärra problemet genom att förändra artärernas egenskaper och öka motståndet som hjärtat måste arbeta mot. Med tiden kan dessa påfrestningar bli så stora att hjärtat inte längre klarar av att pumpa tillräckligt med blod – det vill säga att hjärtsvikt utvecklas.
Det är viktigt att komma ihåg att små hål i skiljeväggen ofta stängs av sig själva under barndomen och aldrig ger några besvär. Större defekter kan dock behöva behandling, som kan bestå av läkemedel som lindrar symptomen eller kirurgi för att stänga hålet. Vanliga varningstecken är andfåddhet vid ansträngning, snabb eller oregelbunden hjärtrytm, svullnad i ben och fötter samt hos barn dålig viktökning. Om du misstänker att du eller ditt barn har ett hål i hjärtats skiljevägg, kontakta vården för en utredning – tidig diagnos och rätt behandling minskar risken för de allvarliga komplikationer som beskrivs ovan avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online