Läkare använder hjärtmonitorer för att registrera patienters hjärtrytmer medan de utför sina vanliga dagliga aktiviteter. En hjärtmonitor ordineras oftast efter att en första fysisk undersökning har påvisat någon form av avvikelse i hjärtats funktion. Även personer som plötsligt drabbas av besvär kan dock behöva bära en monitor.
För att få ett tillförlitligt underlag över hjärtrytmen måste patienten normalt bära monitorn under 24 till 48 timmar. Under denna tid registreras hjärtats elektriska aktivitet kontinuerligt, vilket ger läkaren värdefull information som en kortvarig undersökning på mottagningen inte kan ge.
Efter en hjärtinfarkt används hjärtmonitorer för att säkerställa att patienten inte drabbas av rytmrubbningar och för att kontrollera att eventuell hjärtmedicinering fungerar som den ska. Övervakningen gör det möjligt att snabbt upptäcka farliga förändringar i hjärtrytmen.
Enligt U.S. National Library of Medicine används hjärtmonitorer för att upptäcka förmaksflimmer – ett tillstånd där hjärtats elektriska ledningssystem börjar fungera felaktigt och förmaken slår oregelbundet. Tillståndet kan öka risken för blodproppar och stroke, vilket gör tidig upptäckt extra viktig.
Patienter som lider av hjärtklappning, det vill säga en känsla av att hjärtat slår snabbare, hårdare eller oregelbundet, övervakas med hjärtmonitor för att utesluta underliggande hjärtsjukdomar. Eftersom klappningen inte alltid uppstår på bestämda tider är långtidsregistrering särskilt värdefull.
Enligt U.S. National Library of Medicine används hjärtmonitorer även hos personer som svimmat utan att det finns några synliga skador eller andra orsaker som kan förklara svimningen. En hjärtrubbning kan nämligen ligga bakom, och övervakningen hjälper läkarna att hitta orsaken.
Personer med onormalt snabb hjärtrytm övervakas med hjärtmonitor för att säkerställa att de inte lider av allvarliga tillstånd, exempelvis hjärtsvikt. Genom att följa rytmen över tid kan läkaren bedöma hur allvarligt tillståndet är och anpassa behandlingen därefter.
Kammartakykardi är ett tillstånd där hjärtslagen utgår från hjärtats kammare i stället för från sinusknutan, vanligtvis med en puls på mer än 100 slag per minut. Tillståndet är vanligare hos personer med hjärtsvikt eller hos dem som nyligen genomgått hjärtkirurgi. Kammartakykardi kan vara livshotande och kräver därför noggrann övervakning med hjärtmonitor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online