HDL står för High-Density Lipoprotein och kallas ofta för "det goda kolesterolet". Dess huvudsakliga uppgift är att transportera kolesterol från kroppens olika delar tillbaka till levern, där det bryts ner och lämnar kroppen. Högre nivåer av HDL kopplas till en minskad risk för hjärtsjukdom, vilket är anledningen till att det betraktas som skyddande för hjärtat.
För att få en bild av dina kolesterolnivåer låter läkaren vanligtvis dig genomgå ett blodprov, ett så kallat serumkolesteroltest. Kolesterol består av flera olika komponenter, men de två fraktioner som främst mäts är LDL (Low-Density Lipoprotein) och HDL (High-Density Lipoprotein). Kolesterolvärdet anges i milligram kolesterol per deciliter blod. Ett HDL-värde på 47 betyder alltså 47 mg per deciliter blod, förkortat 47 mg/dl.
Enligt National Heart, Lung and Blood Institute (NHLBI) ligger normala HDL-värden mellan 40 och 59 mg/dl. Värden under 40 mg/dl anses utgöra en förhöjd riskfaktor för hjärtsjukdom, medan höga HDL-nivåer räknas som en negativ riskfaktor – det vill säga att de faktiskt hjälper till att förebygga hjärtsjukdom.
LDL är den kolesterolfraktion som läkare i första hand tittar på när de bedömer risken för hjärtsjukdom och tar fram en behandlingsplan. Ett LDL-värde över 130 mg/dl betraktas som högt. Värden under 130 mg/dl bedöms som bra, och under 100 mg/dl som optimala.
Det totala kolesterolet omfattar allt cirkulerande kolesterol i blodet, inklusive samtliga fraktioner såsom LDL och HDL. Även om NHLBI fortfarande anser att ett totalvärde på 200 mg/dl eller lägre är optimalt, skiljer siffran inte mellan det "goda" HDL-kolesterolet och det "onda" LDL-kolesterolet. Den bristande specificiteten är anledningen till att vårdpersonal hellre analyserar de olika fraktionerna separat för att bättre kunna bedöma risken för hjärtsjukdom.
Det finns många olika riskfaktorer för hjärtsjukdom, och kolesterolnivåer är en viktig del av denna riskbedömning. Höga LDL-värden (det onda kolesterolet) i kombination med låga HDL-värden (det goda) utgör tydliga riskfaktorer. En sådan kolesterolprofil garanterar inte att man drabbas av hjärtsjukdom, men den ökar markant sannolikheten.
Har du en ogynnsam kolesterolprofil, exempelvis lågt HDL, finns flera åtgärder att prova. För att minska risken för sjukdom bör en hjärtvänlig livsstil antas. Det innebär bland annat att äta en kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn samtidigt som intaget av fett och totala kalorier begränsas, öka den fysiska aktiviteten, sluta röka och hålla en hälsosam vikt. Räcker inte dessa åtgärder till kan din läkare dessutom överväga kolesterolsänkande läkemedel som komplement till livsstilsförändringarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online