Tre olika behandlingar för täppta kranskärl brukar ofta benämnas gemensamt som hjärtkateteriseringar, eftersom de alla inleds med att en kateter förs in i en av kroppens artärer. De medicinska beteckningarna för dessa behandlingar är hjärtkateterisering, ballongvidgning och aterektomi. Genom att förstå hur dessa ingrepp går till blir det lättare att diskutera din kranskärlssjukdom och möjliga behandlingsalternativ med din läkare eller annan vårdpersonal.
Hjärtats uppgift är att pumpa blod genom hela kroppen och försörja den med det syre och den näring du behöver för att leva. Blodet pumpas från hjärtat ut genom stora blodkärl som kallas artärer. När plack bildas på kärlväggarna smalnar artärerna av och blodflödet till hjärtat minskar. Detta tillstånd kallas kranskärlssjukdom. Om en artär blir helt blockerad och blodflödet upphör drabbas du av en hjärtinfarkt.
Om resultaten av dina medicinska tester tyder på att du kan ha kranskärlssjukdom kommer läkaren att utföra en hjärtkateterisering för att fastställa hur omfattande blockeringarna i artärerna är och hur sjukdomen bäst kan behandlas. Ingreppet inleds med att läkaren bedövar huden på den plats där katetern ska föras in. När huden är domnad förs en tunn introducerslida in i ett blodkärl i armen, handleden eller ljumsken. Därefter förs en tunn kateter genom slidan och leds varsamt fram till hjärtat. Sedan undersöker läkaren ditt hjärta och dina kranskärl för att avgöra vilken behandling du behöver.
Om dina artärer är blockerade kan läkaren utföra en ballongvidgning, även kallad angioplastik. Vid detta ingrepp för läkaren in en särskild vägledningskateter och en tunn vägtråd genom den slida som användes vid hjärtkateteriseringen. När vägtråden väl är på plats träs en kateter med ballongspets längs tråden tills den når blockeringen. Inne i förträngningen blåses ballongen upp och töms flera gånger för att pressa tillbaka placket mot kärlväggarna och öka blodflödet. Ballongvidgning är ett mycket vanligt ingrepp – enligt American Heart Association utförs mer än en miljon sådana behandlingar varje år.
Ett annat alternativ som läkaren kan använda sig av är aterektomi. På samma sätt som vid ballongvidgning använder läkaren en vägtråd för att placera en speciell slipkateter eller en laserkateter, som båda benämns aterektomikatetrar. Enligt American Heart Association maler aterektomikatetern ner blockeringen till små partiklar som förs bort med blodströmmen, alternativet förångar katetern blockeringen med laserenergi.
Alla former av hjärtkateterisering medför vissa risker. Bland de vanligaste komplikationerna finns skada på kärlväggarnas innersta lager, allergiska reaktioner på de kontrastmedel som används under ingreppen, njurpåverkan orsakad av kontrastmedlet samt onormal hjärtrytm, så kallad arytmia. I mycket sällsynta fall kan ingreppen leda till allvarligare komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke. Diskutera alltid dina individuella risker med din läkare innan behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online