Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckliga mängder blod ut i kroppen. Tillståndet kan bland annat orsakas av högt blodtryck eller kranskärlssjukdom, där blodflödet till hjärtmuskeln är nedsatt.
Hjärtsvikt kan utvecklas långsamt under många års tid – då kallas det kronisk hjärtsvikt. I vissa fall uppstår tillståndet plötsligt, vilket kallas akut hjärtsvikt.
Vanliga symtom vid kronisk hjärtsvikt är svaghet, trötthet, andnöd, snabb eller oregelbunden hjärtrytm, ihållande hosta, väsande andning samt nedsatt aptit. Många drabbade har också svårt att koncentrera sig. Vätskeansamling i kroppen kan leda till svullnad i buken, benen och fötterna.
Symtomen vid akut hjärtsvikt liknar ofta dem vid den kroniska formen, men de inträffar mycket hastigt. Den drabbade kan dessutom uppleva bröstsmärta och misstänka att hen får en hjärtinfarkt – sök därför alltid akut vård vid plötsliga, kraftiga besvär.
För att ställa diagnosen hjärtsvikt kan blodprov användas för att påvisa hormon och ämnen, exempelvis NT-proBNP, som tyder på att hjärtat arbetet under onormal press. Även lungröntgen, EKG (elektrokardiografi) och ekokardiografi, ett ultraljud av hjärtat, används rutinmässigt för att bedöma hjärtats funktion och struktur.
Risken för hjärtsvikt kan minskas genom att hålla befintliga sjukdomar som diabetes, högt kolesterol och högt blodtryck väl kontrollerade. Att gå ner i vikt, begränsa saltintaget och motionera regelbundet hjälper både till att förebygga och lindra hjärtsvikt. Rökstopp och goda levnadsvanor stärker dessutom hjärtat ytterligare över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online