Hjärtsjukdom definieras som varje sjukdom som påverkar hjärtat. Människans medvetenhet om att hjärtsjukdomar existerar sträcker sig flera århundraden tillbaka i tiden. Det var dock först under 1900-talet som deras orsaker, symtom och effekter blev kända. Hjärtsjukdomar ingår i den grupp av medicinska tillstånd som kallas kardiovaskulära sjukdomar – det vill säga sjukdomar i hjärtat eller blodkärlen.
Hjärtsjukdom kännetecknas av antingen en avvikelse i själva hjärtat eller i de blodkärl som försörjer hjärtat, vilket negativt påverkar organets funktion. Riskfaktorer för att utveckla hjärtsjukdom inkluderar högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, fetma, diabetes och fysisk inaktivitet. Sjukdomen är även kopplad till andra allvarliga åkommor, som stroke (en störning i blodförsörjningen till hjärnan) och hjärtinfarkt (en störning i blodförsörjningen till delar av hjärtat självt).
De tidigaste spåren av mänsklig kunskap om hjärtat kommer från forntidens Egypten. Enligt arkeologer ansåg egyptierna att hjärtat var säte för en persons visdom och personlighet. De föreställde sig också att viktiga kroppsvätskor – som blod, saliv och sädesvätska – hade sitt ursprung i hjärtat och spreds genom hela kroppen. Det finns dock få eller inga bevis för att forntidens egyptier led av faktiska hjärtsjukdomar i någon större utsträckning.
Heller inte under medeltiden finns det många bevis för att människor drabbades av hjärtsjukdomar i större omfattning. Forskare som studerat engelsmännens hälsa under denna epok drog exempelvis slutsatsen att endast ett fåtal insjuknade i kolesterolerelaterade sjukdomar, däribland hjärtsjukdom. Den relativt låga förekomsten under medeltiden kan tillskrivas en naturlig kost med små mängder raffinerade kolhydrater och fett. Dessutom var människorna på den tiden betydligt mer aktiva och rörliga, eftersom de försörjde sig genom fysiskt arbete.
Den industriella revolutionen kom dock att förändra allt detta. Med introduktionen av snabbare transportmedel som bilar, samt maskiner som tvättmaskiner, hissar och dammsugare som kunde sköta många vardagliga sysslor, minskade den fysiska aktiviteten kraftigt. Automatiseringen gjorde dessutom produktionen av fettrik mat, som hamburgare och glass, enklare och snabbare. Konsekvensen blev att förekomsten av hjärtsjukdom ökade stadigt, särskilt vid mitten av 1900-talet. Situationen blev så allvarlig att Världshälsoorganisationen (WHO) vid ett tillfälle förklarade hjärtsjukdom som världens allvarligaste epidemi.
Som tur var fick den ökande förekomsten av hjärtsjukdomar läkarkåren att aktivt söka efter sjukdomens orsaker. Med start 1948 identifierade den banbrytande Framingham Heart Study de vanliga faktorer och egenskaper som bidrar till hjärtsjukdom samt andra kardiovaskulära sjukdomar. Forskarna genomförde studien genom att följa deltagare mellan 30 och 62 års ålder som från början inte visade några tecken på kardiovaskulära problem.
Även om stillasittande livsstilar och fettrik kost fortfarande utgör stora problem i dagens värld har kardiologin – läran om hjärtsjukdomar – vuxit kraftigt för att möta de utmaningar som hjärtsjukdomar innebär. Idag vet vi att en kost med lågt kolesterol- och fettinnehåll, i kombination med regelbunden motion, är avgörande för att förebygga hjärtsjukdom och bevara ett friskt hjärta livet igenom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online