Hjärtklappning kan kännas mycket skrämmande. Hjärtat kan slå både långsammare och snabbare än normalt, och i samband med besvären kan du uppleva andningssvårigheter, yrsel och svimningskänslor. I de flesta fall är hjärtklappning helt ofarlig, men ibland kan den tyda på allvarligare problem. Därför bör du alltid kontakta din läkare om du drabbas av besvären.
Typiska symtom är överhoppade hjärtslag, en fladdrande känsla i bröstet, snabba hjärtslag och/eller kraftiga, dunkande slag. Besvären kan uppstå både i vila och under fysisk ansträngning. Ibland tillkommer andra symtom som andningsbesvär, bröstsmärta eller tryck över bröstet, yrsel, illamående och svimningsanfall. Upplever du något av dessa symtom bör du omedelbart söka vård, eftersom de även kan vara tecken på allvarliga tillstånd som hjärtinfarkt.
Hjärtats slagfrekvens styrs av elektriska signaler i hjärtat. En normal vilopuls ligger mellan 60 och 100 slag per minut. En puls som ligger utanför detta intervall kan vara farlig. Det finns två huvudtyper av rytmstörningar: bradykardi – en onormalt långsam puls under 60 slag per minut – och takykardi – en onormalt snabb puls över 100 slag per minut.
För att ta reda på vilken typ av hjärtklappning du har kan din kardiolog rekommendera att du bär en EKG-registrerare, så kallad Holtermonitor. Monitorn bärs i allt från 24 timmar upp till 30 dagar. Du ombeds trycka på en knapp när du känner av besvären, varvid informationen registreras, analyseras och skickas till en kardiolog för diagnos. Läkaren kan också beställa andra undersökningar, exempelvis ekokardiografi (ultraljud som används för att upptäcka problem med hjärtmuskeln och klaffarna) samt elektrokardiografi (EKG), som registrerar hjärtats elektriska signaler.
Hjärtklappning har många olika orsaker. Vanliga exempel är stress, ångest, känslomässig belastning, koffein, nikotin, vissa receptbelagda läkemedel som astmainhalatorer, narkotika som kokain, hormonella förändringar, receptfria läkemedel som host- och förkylningsmediciner samt underliggande sjukdomar som hypotyreos eller arytmier.
Obehandlad hjärtklappning kan i värsta fall leda till svimningsanfall, stroke, hjärtstillestånd, andningsproblem, hjärtsvikt och plötslig död. Att låta sig undersökas av läkare så snart symtomen uppstår kan förebygga dessa allvarliga komplikationer.
Har du inte någon allvarlig hjärtsjukdom behöver du oftast ingen behandling för klappningarna. Har läkaren däremot diagnostiserat ett underliggande tillstånd kan behandling behövas, exempelvis i form av läkemedel eller kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online