Betablockerare är en vanligt förekommande läkemedelsgrupp som bland annat används vid högt blodtryck och hjärtsjukdomar. Det finns dock flera olika typer, vilka verkar på olika sätt och har olika effekter i kroppen. Även om de skrivs ut ofta ska de aldrig tas på lättvikt – interaktioner med andra läkemedel och sjukdomar måste alltid beaktas.
De flesta betablockerare blockerar de betareceptorer som finns i kroppen. Vissa preparat efterliknar i stället en receptors effekt, vilket gör receptorns egen aktion onödig. Resultatet blir detsamma: aktiviteten i det sympatiska nervsystemet dämpas, vilket sänker både puls och blodtryck.
När man talar om beta-1- och beta-2-blockerare är det alltså inte blockerarna själva som är "1" eller "2", utan de receptorer de blockerar. Det finns faktiskt tre typer av betareceptorer:
De icke-selektiva betablockerarna räknas som första generationens preparat. De blockerar både beta-1- och beta-2-receptorer, åtminstone delvis. Därmed kan de minska inte bara hjärtats minutvolym utan även påverka njurarnas och andra organs funktion. Blodtrycket sjunker visserligen, men det finns en risk för njurproblem eller andningsbesvär, till exempel hos personer med astma.
Andra generationens betablockerare är selektiva, vilket innebär att de i huvudsak blockerar beta-1-receptorerna. De är mycket effektiva vid hypertoni (högt blodtryck) och vissa hjärtsjukdomar. Läkemedlet får hjärtat att slappna av och slå långsammare, vilket sänker både blodtrycket och pulsen. Med tiden förbättras därmed hjärtats arbetsmekanism.
Betablockerare kan samverka negativt med vissa läkemedel och kosttillskott. I kombination med antidepressiva läkemedel kan blodtrycket sjunka farligt lågt. Antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis NSAID-preparat, kan dessutom motverka betablockerarnas blodtryckssänkande effekt. Berätta därför alltid för din läkare om samtliga preparat du använder.
Som med alla läkemedel finns biverkningar. Vanliga biverkningar av betablockerare är magkramper, yrsel, huvudvärk, trötthet, nedstämdhet eller depression samt hudutslag. Kontakta din läkare om du upplever besvär som du misstänker beror på din medicinering – dosanpassning eller byte av preparat kan ofta lösa problemet.
Valet mellan selektiva och icke-selektiva betablockerare beror på din diagnos och din övergripande hälsosituation. Selektiva preparat riktar sig främst mot hjärtat, medan icke-selektiva påverkar flera organsystem samtidigt. Ändra aldrig dos eller avsluta behandlingen på egen hand – rådfråga alltid din läkare eller apotekspersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online