Vad är diastoliskt blodtryck? Definition, normalvärden och behandling

Blodtrycksmätningar är en rutin vid varje läkarbesök och spelar en avgörande roll för att bedöma den allmänna hälsan samt framtida hälsorisker. En blodtrycksmätning består av två tal: det övre talet anger det systoliska blodtrycket och det nedre talet anger det diastoliska blodtrycket. Det systoliska blodtrycket mäter det högsta tryck som utövas mot artärväggarna när hjärtat drar ihop sig, medan det diastoliska blodtrycket mäter trycket mot artärväggarna när hjärtat vilar mellan slagerna. För att bevara ett friskt hjärta långsiktigt behöver båda värdena följas under hela livet. Om de diastoliska värdena förblir höga trots livsstilsförändringar kan läkemedel behövas för att sänka trycket i artärerna.

Vad är diastoliskt blodtryck?

Det diastoliska blodtrycket mäter hur stor kraft blodet utövar på artärväggarna mellan varje hjärtslag, alltså medan hjärtats kamrar fylls med nytt blod. När trycket blir för högt kan artärväggarna ta skada, vilket med tiden kan leda till allvarliga komplikationer som åderförkalkning (ateroskleros). Förhärdade artärer kan kraftigt inskränka blodflödet och i förlängningen orsaka en hjärtinfarkt.

Normalvärden för diastoliskt blodtryck

Det diastoliska blodtrycket bör ligga mellan 60 och 79 mmHg. Ett värde under 60 är för lågt och kan tyda på hypotoni, det vill säga lågt blodtryck. Diastoliska värden mellan 80 och 89 klassas som prehypertoni. Värden mellan 90 och 99 räknas som hypertoni grad 1, medan värden över 100 definieras som hypertoni grad 2.

Indikationer och riskbedömning

Både det systoliska och det diastoliska blodtrycket används för att bedöma den framtida risken för hjärtinfarkt, njurproblem och stroke. Den japanska Ohasama-studien, publicerad av institutionen för folkhälsovetenskap, visar dock att det systoliska värdet är den enskilt bästa prediktorn för framtida hälsokomplikationer.

Mönster hos diastoliska värden

Enligt American Heart Association tenderar det systoliska blodtrycket att stiga stadigt med åldern. Det diastoliska blodtrycket planar däremot ut vid omkring 50 års ålder och sjunker därefter. Personer med höga diastoliska värden är därför oftast yngre än 50 år.

Behandling av högt blodtryck

Både systolisk och diastolisk hypertoni kan i första hand behandlas med livsstilsförändringar, exempelvis bättre kost och regelbunden motion. Om dessa åtgärder inte räcker till kan tillståndet behandlas med receptbelagda läkemedel. Vissa läkemedel sänker blodtrycket genom att vidga blodkärlen, medan andra minskar mängden vätska i kroppen.