1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av kranskärlssjukdom: från instabil angina till STEMI

Äldre män som röker och samtidigt har andra hälsotillstånd, såsom diabetes och högt blodtryck, löper störst risk att drabbas av kranskärlssjukdom. Men sanningen är att vem som helst kan utveckla denna sjukdom och dess livshotande komplikationer, däribland hjärtinfarkt. Att känna till de olika typerna av kranskärlssjukdom gör det lättare att förstå symtomen och söka vård i tid.

Vad är kranskärlssjukdom?

Kranskärlssjukdom, ofta kallad kransartärsjukdom eller hjärtsjukdom, uppstår till följd av ateroskleros. Det innebär att artärerna gradvis täpps till eller förträngs av fettavlagringar, så kallade plack, vilket begränsar blodtillförseln till hjärtat. Utan tillräckligt syrerikt blod kan hjärtmuskeln skadas, vilket i värsta fall leder till hjärtinfarkt.

Sjukdomens utbredning

Kranskärlssjukdom är ett stort folkhälsoproblem i industriländer och blir en allt större oro även i utvecklingsländer. I USA är sjukdomen den vanligaste dödsorsaken och beräknas drabba fler än 13 miljoner amerikaner. Även i Sverige och övriga Europa står hjärt-kärlsjukdomar för en betydande andel av alla dödsfall, vilket gör förebyggande arbete extra viktigt.

De olika typerna av kranskärlssjukdom

Instabil angina

Instabil angina kännetecknas av återkommande bröstsmärtor som kan vara en förebådande signal om en kommande hjärtinfarkt. Tillståndet har fått sitt namn av att smärtattackernas mönster ofta förändras – de kan till exempel uppstå i vila eller utan ansträngning, till skillnad från stabil angina. Instabil angina uppvisar vanligtvis inte de fullständiga tecknen på hjärtinfarkt. Smärtan behandlas oftast med läkemedel, exempelvis nitroglycerin, och vid akuta tillstånd sätts ytterligare medicinska åtgärder in, såsom ballongvidgning (PCI).

NSTEMI – icke-ST-höjningsinfarkt

En icke-ST-segmenthöjningsinfarkt (NSTEMI) är en typ av hjärtinfarkt som vanligtvis upptäcks genom ett elektrokardiogram (EKG). Vid NSTEMI är blodflödet delvis blockerat, vilket orsakar skada på hjärtmuskeln, men skadan är oftast mindre omfattande än vid en fullständig infarkt. Trots det kräver tillståndet snabb akutvård för att begränsa skadan på hjärtat.

STEMI – ST-höjningsinfarkt

En ST-segmenthöjningsinfarkt (STEMI) är den allvarligaste formen av hjärtinfarkt inom ramen för kranskärlssjukdom. Den kännetecknas av att en kransartär är helt blockerad under en längre tidsperiod, vilket stänger av blodtillförseln till stora delar av hjärtmuskeln. EKG visar tydligt skador på stora områden av hjärtat, och behandling måste sättas in omedelbart – ofta genom ballongvidgning eller trombolys – för att rädda hjärtmuskelvävnad och överlevnad.

Vanliga symtom att hålla utkik efter

Symtomen på kranskärlssjukdom kan variera, men de vanligaste inkluderar:

  • Bröstsmärta eller tryck över bröstet (angina)
  • Smärta som strålar ut i arm, käke, nacke eller rygg
  • Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning
  • Ovanlig trötthet och nedsatt ork
  • Illamående, yrsel eller kallsvettning

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Förutom rökning, diabetes och högt blodtryck ökar även höga kolesterolvärden, övervikt, fysisk inaktivitet, stress och ärftlighet risken för kranskärlssjukdom. Risken går dock att minska genom enkla livsstilsförändringar:

  • Sluta röka och undvik passiv rökning
  • Rör på dig regelbundet, minst 30 minuter de flesta dagar i veckan
  • Ät en hälsosam kost rik på grönsaker, fullkorn och fet fisk
  • Håll koll på blodtryck, blodsocker och kolesterol
  • Begränsa alkoholkonsumtionen och hantera stress

Kontakta vården omedelbara om du upplever bröstsmärta som inte går över, eftersom snabb behandling kan avgöra utfallet vid en hjärtinfarkt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online