Palpitationer – den fladderande, pumlande eller uteblivna slagan känslan – är vanliga och ofta godartade. Men de kan också signalera allvarliga hjärtliga eller systemiska problem. Att känna till orsakerna och varningstecknen hjälper dig att avgöra när du ska ringa din läkare eller åka till akutmottagningen.
Topp 10 orsaker
- Arytmier: Förmaksflimmer, förmaksfladder, SVT, kammartakykardi, PVC/PAC.
- Ångest och stress: Adrenerg sväll utlöser takykardi och förhöjd hjärtmedvetenhet.
- Stimulantia: Koffein, nikotin, energidrycker, kokain, amfetamin.
- Dehydration och elektrolytrubbning: Lågt kalium, magnesium eller volymbrist.
- Sköldkörtelrubbning: Hyperthyroidea (förhöjt T3/T4) driver takykardi.
- Anemi: Kompensatorisk takykardi från minskat syrebärande förmåga.
- Hypoglykemi: Kontreregulatorisk katekolaminsväll.
- Läkemedel: Näsdroger, inhalatorer, levotyroxin, vissa antidepressiva.
- Strukturell hjärtsjukdom: Klappsjukdom, kardiomyopati, kongenitalt hjärtfel.
- Hormonella skift: Graviditet, menopaus, eller sällan, feokromocytom.
Omedelbar utredning behövs vid:
- Bröstsmärta, andfåddhet, eller synkope (svimning)
- Palpitationer i vila varande >10 minuter
- Känd hjärtsjukdom
- Familjeanamnes av plötslig hjärtsjukdom
Typisk utredning
- EKG ± Holter eller händelseregistrering
- TSH, elektrolyter, B-status, ferritin
- Ekokardiografi om blåsljud eller EKG-avvikelse
- Elektrofysiologisk studie om återkommande SVT/VT misstänks
De flesta palpitationer är ofarliga. Men när de åtföljs av varningstecken kräver de akut bedömning för att utesluta livshotande arytmier eller strukturell sjukdom.
