Akut kranskärlssjukdom – orsaker, symtom och behandling

Vad är akut kranskärlssjukdom?

Akut kranskärlssjukdom, som oftast benämns akut koronart syndrom (ACS), är ett samlingsbegrepp för allvarliga hjärttillstånd där hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syrerikt blod. Det handlar antingen om svår kärlkramp eller om en hjärtinfarkt där hjärtat slutar fungera normalt på grund av syrebrist. Tillståndet ger de klassiska symtomen på hjärtattack och kan behandlas med flera olika läkemedel och kirurgiska ingrepp. Genom en hälsosam livsstil kan risken att drabbas minskas betydligt.

Orsak

Akut koronart syndrom uppstår ofta när plack som har byggts upp i en kransartär (hjärtats egen blodförsörjande artär) spricker eller lossnar och blockerar blodflödet till hjärtat. Även patienter vars kransartärer är helt tilltäppta av plack kan drabbas. Plack består av kolesterol, triglycerider och andra fettämnen som med tiden fastnat på artärernas väggar – en process som kallas ateroskleros.

Hjärtproblem som ingår i begreppet

Begreppet "akut koronart syndrom" omfattar mer än ett hjärtproblem:

• Instabil angina (instabil kärlkramp): Personer med instabil angina har ofta haft stabil kärlkramp under en tid, med bröstsmärta, tryck över bröstet och andnöd vid fysisk ansträngning. Vid instabil angina blir symtomen kraftigare och uppträder även i vila, utan ansträngning.
• NSTEMI (icke-ST-höjningsinfarkt): En hjärtinfarkt där en kransartär är delvis blockerad.
• STEMI (ST-höjningsinfarkt): En fullständig hjärtinfarkt orsakad av en helt avstängd kransartär.

ST-segmentet är den del av hjärtslaget då båda kamrarna, det vill säga hjärtats nedre hålrum, har samma elektriska laddning. Ju längre hjärtat går utan tillräcklig blodförsörjning, desto mer förlängs ST-segmentet – det så kallade ST-höjningen som syns på EKG.

Symtom

Brännande smärta och kraftig tryckkänsla över bröstet är de främsta symtomen vid akut koronart syndrom. Smärtan kan stråla ut mot överarmarna och käken och åtföljs ofta av illamående, svettningar, yrsel och andningssvårigheter. Vid dessa symtom ska alltid akut vård sökas omedelbart – ring 112.

Läkemedelsbehandling

Det finns flera effektiva läkemedel mot akut koronart syndrom:

• Trombocythämmare: Acetylsalicylsyra (ASA) tunnar ut blodet och hjälper det att flyta genom förträngda kransartärer. Klopidogrel används ofta som komplettering.
• Antikoagulantia: Heparin och warfarin förhindrar att blodet koagulerar bakom plack.
• Trombolys: Läkemedel som löser upp blodproppar kan ges i akutsituationen.
• Nitroglycerin: Lindrar kärlkrampssymtom genom att vidga blodkärlen.
• Betablockerare: Läkemedel som karvedilol och metoprolol sänker hjärtats arbetsbelastning och skyddar hjärtmuskeln.
• Kolesterolsänkande läkemedel: Statiner sänker kolesterolvärdet och bromsar samt förebygger ny plackbildning i artärerna.
• Blodtryckssänkande läkemedel: ACE-hämmare som enalapril och lisinopril samt angiotensinreceptorblockerare som losartan och valsartan minskar belastningen på hjärtat och skyddar kärlen.

Kirurgisk behandling

För patienter med en kransartär som endast är delvis blockerad av plack kan ballongvidgning (PCI) vara effektiv. Vid ingreppet förs en ballong in i kransartären, blåses upp för att pressa placket mot kärlväggen och tas sedan bort. Ofta infogas samtidigt ett nätliknande rör, ett så kallat stent, som håller blodkärllet öppet och håller placket stadigt mot kärlväggen.

När en artär är helt blockerad behövs en kranskärlsoperation (bypass-operation). Då tas ett litet stycke blodkärl från en annan del av kroppen – vanligen från benet – och fästs mellan aortan och hjärtat, så att blodet får en ny väg förbi blockeringen. Den tilltäppta kransartären kringgås på detta sätt.

Förebyggande åtgärder

Risken för akut koronart syndrom ökar automatiskt från 45 års ålder. De flesta andra riskfaktorer går dock att påverka själv. Genom att sluta röka, motionera regelbundet, dricka alkohol endast med måtta och hålla en hälsosam vikt minskar man kraftigt risken att drabbas. Det minskar även sannolikheten att utveckla sjukdomar som högt blodtryck och diabetes, vilka i sin tur ökar risken för akut kranskärlssjukdom. Regelbundna hälsokontroller av blodtryck, blodfetter och blodsocker är också viktiga delar i förebyggandet.