Hjärtat har en mycket begränsad förmåga att bilda nya blodkärl runt blockerade områden. När en kransartär (kranskärl) blir blockerad minskar eller upphör blodflödet till den del av hjärtmuskeln som kärlet försörjer. Små kollateralkärl kan visserligen utvecklas gradvis hos vissa personer, men de är sällan tillräckliga för att ersätta ett stort, blockerat kärl.
Blir blockeringen helt sluten kan den utlösa en hjärtinfarkt. Syrebristen skadar då hjärtmuskeln, och till skillnad från många andra vävnader i kroppen kan hjärtat inte läka sig självt genom att bilda ny fungerande muskelvävnad. Den skadade vävnaden ersätts i stället av ärrvävnad.
Ärrvävnaden saknar blodkärl och kan inte dras ihop som vanlig hjärtmuskel. Det innebär att området varken får syre eller näringsämnen och att hjärtats pumpförmåga försämras. Skadas en tillräckligt stor del av hjärtmuskeln kan det i förlängningen leda till hjärtsvikt.
Det finns flera behandlingsmetoder som kan återställa eller förbättra blodtillförseln till hjärtat. Vid en bypassoperation skapas en ny väg för blodet runt blockeringen, ofta med hjälp av ett friskt blodkärl från benet, armen eller bröstkorgen.
Vid ballongvidgning (perkutan koronar intervention, PCI) förs en tunn kateter upp till det blockerade kärlet. En liten ballong vevas upp för att vidga förträngningen, och oftast placeras även ett stent – ett litet metallnät – som håller kärlet öppet.
Båda metoderna kan lindra symtom som bröstsmärta och andnöd samt minska risken för ytterligare hjärtinfarkter och hjärtsvikt. I kombination med livsstilsförändringar, exempelvis rökstopp, regelbunden motion och god kontroll av blodtryck och kolesterol, kan de förbättra både prognos och livskvalitet avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online