Hjärtklappning kan kännas som att hjärtat hoppar över ett slag, slår ett extra slag eller fladdrar i bröstet, halsen eller halsgropen. I de flesta fall är besvären ofarliga och går över av sig själva, men ibland kan de signalera ett allvarligare hjärtproblem eller annan underliggande sjukdom.
När en klappning inträffar blir du ovanligt medveten om ditt hjärtslag. Det kan kännas som att hjärtat rusar, bultar eller fladdrar, och rytmen kan förändras under korta stunder.
Hur vanligt är hjärtklappning?
Forskning visar att cirka 16 procent av alla läkarbesök beror på besvär med hjärtklappning, vilket gör det till den näst vanligaste anledningen till att patienter remitteras till kardiolog.
Vad utlöser hjärtklappning?
Livsstilsfaktorer
- Överdriven konsumtion av koffein eller energidrycker
- Alkohol, nikotin eller olagliga stimulantia (till exempel kokain och ecstasy)
- Lågt blodsocker efter intag av snabba kolhydrater
Emotionell eller psykisk stress
- Akut ångest, panikattacker eller långvarig stress
Läkemedel och kosttillskott
- Receptfria förkylnings- och hostmediciner samt ört- eller näringskosttillskott
- Receptbelagda läkemedel som astmamediciner, avsvällande preparat eller centralstimulantia
- Stimulerande ämnen som amfetaminer
Hjärtrelaterade tillstånd
Hjärtklappning kan vara ett symtom på arytmier, förmaksflimmer, klaffel eller andra strukturella hjärtproblem.
Andra medicinska tillstånd
Sköldkörtelsjukdomar, blodbrist (anemi), elektrolytrubbningar, feber och vissa infektioner kan också utlösa hjärtklappning.
När ska du söka vård?
Enligt den brittiska hälso- och sjukvårdsmyndigheten NHS kräver tillfälliga och kortvariga klappningar oftast ingen akut vård. Kontakta dock en vårdpersonal omgående om du upplever:
- Bröstsmärta, andnöd eller svimningskänsla
- Klappningar som varar längre än några minuter eller återkommer ofta
- Nya eller förvärrade symtom
Så ställs diagnosen
Din läkare börjar med en noggrann sjukdomshistoria och en fysisk undersökning, och ställer bland annat frågor om:
- Fysisk aktivitet och träningsnivå
- Stress- och ångestnivåer
- Befintliga sjukdomar
- Användning av receptbelagda läkemedel, receptfria preparat och kosttillskott
- Sömnvanor samt intag av koffein, alkohol och tobak
- Menstruationshistorik (för kvinnor)
Om den första bedömningen inte ger något tydligt svar kan du remitteras till en kardiolog. Möjliga undersökningar inkluderar:
- Blod- och urinprov för att bedöma hormoner, elektrolyter och blodvärden
- Ansträngningstest (arbets-EKG eller farmakologiskt provokationstest)
- Ekokardiografi – ultraljudsundersökning av hjärtat
- Elektrokardiogram (EKG) – registrerar hjärtats elektriska aktivitet
- Röntgen av bröstet – kontrollerar hjärtats storlek och lungornas utseende
- 24–48-timmars EKG (Holter) eller eventrecorder
- Elektrofysiologisk studie – detaljerad kartläggning av hjärtats elektriska banor
- Koronarangiografi – visualiserar blodflödet i kranskärlen
Behandling och livsstilsråd
Behandlingen riktas mot den bakomliggande orsaken. När ingen sjukdom kan påvisas lindrar ofta livsstilsförändringar besvären avsevärt:
- Minska stressen: Regelbunden fysisk aktivitet, andningsövningar, yoga, tai chi, meditation eller biofeedback.
- Begränsa stimulantia: Minska koffeinet, undvik energidrycker och diskutera eventuella stimulerande läkemedel med din läkare.
- Balanserad kost: Byt enkla sockerarter mot komplexa kolhydrater, fullkorn, frukt och grönsaker för att hålla blodsockret stabilt.
- Läkemedelsgenomgång: Sluta aldrig abrupt med ett ordinerat läkemedel; fråga din läkare om alternativ eller dosjusteringar. I vissa fall förskrivs betablockerare eller kalciumantagonister för att reglera hjärtfrekvensen.
- Sluta röka: Rökning ökar risken för förmaksflimmer och andra arytmier.
- Måttfullhet med alkohol: Begränsa alkoholintaget och undvik storsupning.
Förebyggande åtgärder och uppföljning
För de flesta är tillfälliga hjärtklappningar helt ofarliga. Har du däremot en känd hjärtsjukdom, eller märker att klappningarna blir allt vanligare, varar längre eller åtföljs av oroande symtom, bör du boka en medicinsk bedömning. Tidig upptäckt av ett bakomliggande tillstånd kan förebygga komplikationer.
