Hjärtklappning – orsaker, symtom och när du ska söka vård

Vad är hjärtklappning?

Att känna att hjärtat hoppar över ett slag, fladdrar, dunkar eller slår onormalt kraftigt är en vanlig upplevelse som ofta beskrivs som hjärtklappning. Det kan kännas skrämmande, särskilt första gången det inträffar, men i de flesta fall är tillståndet harmlöst och går över av sig självt. Ibland är dock en medicinsk utredning på sin plats för att utesluta bakomliggande sjukdom och förebygga återkommande episoder.

Hjärtklappning kan uppstå när som helst, men är vanligast under perioder av stress. Känslan kan märkas i bröstet, halsen eller till och med i halsgropen. Upplevelsen varierar från person till person, men de vanligaste beskrivningarna är:

• Känslan av att hjärtat hoppar över ett slag
• En snabb, fladdrande rytm
• Att hjärtat slår onormalt fort
• Ett dunkande eller ovanligt kraftigt hjärtslag

Enstaka oregelbundna hjärtslag är oftast ofarliga, men de kan ha många olika utlösare. Vissa personer drabbas bara en enda gång i livet, medan andra upplever klappningar regelbundet. Även när orsaken inte är uppenbar slutar de flesta episoder utan behandling.

Icke-hjärtrelaterade utlösare

Stress, ångest och livsstilsfaktorer är de vanligaste orsakerna till hjärtklappning som inte kommer från hjärtat själv. Typiska utlösare inkluderar:

• Starka känslor som rädsla, ilska eller oro
• Hög konsumtion av koffein, alkohol eller nikotin
• Användning av narkotiska stimulantia, exempelvis kokain eller amfetamin
• Hormonella förändringar under graviditet, klimakterie eller menstruation
• Ansträngande träning eller plötslig fysisk belastning
• Vissa örter, vitaminer eller kosttillskott
• Läkemedel som avsvällande medel, host- och förkylningsmediciner, bantningspreparat eller inhalatorer innehållande stimulantia
• Feber, vätskebrist eller elektrolytrubbningar
• Lågt blodsocker, lågt blodtryck och sjukdomar i sköldkörteln
• Överkänslighet mot viss mat eller allergiska reaktioner

Hjärtrelaterade orsaker

När hjärtat självt är källan kan klappningen signalera arytmier, strukturell hjärtsjukdom eller andra kardiovaskulära problem. Även då är många hjärtrelaterade klappningar inte farliga, men de bör alltid bedömas professionellt.

Om hjärtklappningen kvarstår, förvärras eller åtföljs av yrsel, andnöd eller bröstsmärta bör du boka tid hos vården. Vid besöket gör vårdpersonalen en klinisk undersökning, går igenom din sjukhistoria och kan beställa diagnostiska tester som:

• Blodprover – för att upptäcka anemi, sköldkörtelproblem, elektrolytrubbningar eller andra metabola störningar.
• EKG – registrerar hjärtats elektriska aktivitet i vila; ett arbets-EKG kan komplettera undersökningen för att utvärdera belastningsutlösa förändringar.
• Holtermonitor, dygns-EKG – en bärbar apparat som kontinuerligt spelar in hjärtrytmen under 24–48 timmar och därmed fångar tillfälliga episoder.
• Symtomutlösande registrerare – en bärbar monitor som patienten aktiverar när symtomen uppstår, användbar vid mer sällsynta klappningar.

Livsstilsråd för färre episoder

Genom att påverka de utlösande faktorerna går det ofta att minska hur ofta hjärtklappningen återkommer:

• Öva på stressreducerande metoder som mindfulness, djupandning eller yoga.
• Begränsa intaget av koffein, alkohol och nikotin; överväg att sluta röka.
• Håll dig ordentligt hydrerad och bibehåll balansen av elektrolyter, särskilt vid intensiv träning.
• Gå igenom alla läkemedel och kosttillskott tillsammans med din läkare för att identifiera möjliga bovar.

När en specifik sjukdom har identifierats

Om utredningen visar på ett bakomliggande hjärttillstånd kan behandlingen bland annat innefatta:

• Receptbelagda läkemedel som reglerar hjärtfrekvensen eller rytmen.
• Kateterablation, en metod som eliminerar onormala elektriska banor i hjärtat.
• Elektrisk kardioversion som återställer hjärtats normala rytm.

För de flesta friska människor är hjärtklappning ett tillfälligt besvär som går över utan någon behandling. Trots det bör ihållande eller oroande symtom aldrig ignoreras – en snabb utredning hjälper till att säkerställa att eventuella allvarliga problem upptäcks tidigt och hanteras på rätt sätt.