Det endokrina systemet i människokroppen

Det endokrina systemet består av organ och körtlar som producerar och utsöndrar hormoner för att reglera och samordna många av kroppens viktigaste funktioner. Hormoner – kemiska signalsubstanser – frisätts direkt från körtlarna ut i blodet och påverkar bland annat ämnesomsättning, tillväxt och sexuell utveckling. Endokrinologer är läkare som specialiserat sig på sjukdomar och rubbningar inom det endokrina systemet.

Funktion

Det endokrina systemet kommunicerar och samverkar med nervsystemet, njurarna, levern, reproduktionssystemet, bukspottskörteln, tarmen och fettvävnaden, enligt The Hormone Foundation. Systemet hjälper till att styra dessa organ så att kroppen upprätthåller stabila energinivåer, fungerande fortplantning, homeostas (kroppens interna balans) samt en adekvat respons vid situationer som skada eller stress.

Körtlar

Det endokrina systemets viktigaste körtlar omfattar hypotalamus, sköldkörteln, hypofysen, de Langerhanska öarna i bukspottskörteln, binjurarna, bisköldkörtlarna samt äggstockar hos kvinnor och testiklar hos män.

Enligt Merck ingår dock inte alla hormonproducerande organ i det endokrina systemet. Njurarna är ett tydligt exempel – de bildar renin (ett hormon som hjälper till att reglera blodtrycket) och erytropoietin (som stimulerar produktionen av röda blodkroppar). Omvänt producerar vissa körtlar inte hormoner alls utan andra ämnen, exempelvis svettkörtlarna.

Hormoner

De flesta hormoner är proteiner, men en del är steroider, enligt WebMD. Varje hormon har en specifik uppgift i kroppen:

• Oxytocin, som bildas i hypofysen, får livmoderns muskulatur och bröstens mjölkgångar att dra ihop sig.
• Parathormon, som utsöndras av bisköldkörtlarna, bidrar till benbildning samt regleringen av kalcium och fosfor.
• Aldosteron, från binjurarna, hjälper till att upprätthålla kroppens salt- och vätskebalans.
• Kortisol, även det från binjurarna, verkar inflammationsdämpande och deltar i regleringen av blodtryck, blodsocker, muskelstyrka samt salt- och vätskebalansen.

Hormonell obalans

Förändringar i kroppen kan leda till hormonell obalans. Vanliga orsaker är åldrande, sjukdomar samt kroniska eller akuta tillstånd i exempelvis lever, njurar och hjärta, liksom endokrina patologier som medfödda eller genetiska defekter, kirurgiska ingrepp och trauma. Även stress, miljögifter (kemikalier), genetik och hormonfrisättningens naturliga cykler – som hos tillväxthormon, östrogen och progesteron – spelar roll, enligt The Hormone Foundation.

Sjukdomstillstånd

Vissa sjukdomar beror direkt på hormonell obalans. Diabetes uppstår exempelvis när bukspottskörteln producerar otillräckliga mängder insulin eller när kroppen inte kan använda insulinet effektivt. Tillväxtrubbningar kan leda till jättewäxt eller hämmad längdtillväxt hos barn samt till minskad benmassa hos vuxna. Enligt The Hormone Foundation finns det över 6 000 sjukdomstillstånd kopplade till hormonell obalans, varav många är sällsynta.