Kortisol är ett hormon som bildas i binjurarna, de små körtlarna som sitter strax ovanför njurarna. Hormonet spelar en viktig roll i kroppens stresshantering, ämnesomsättning och immunförsvar. Det finns flera möjliga orsaker till förhöjda kortisolnivåer. Vid onormalt höga värden kommer din husläkare eller endokrinolog att undersöka om tillstånd som Cushings syndrom, körteltumörer, njursjukdom eller hypertyreos kan ligga bakom.
Cushings syndrom kännetecknas av höga kortisolnivåer tillsammans med symtom som rodnad i ansiktet, överdrivna fettdepåer på överkroppen – särskilt på ryggen – trötthet samt en ökad benägenhet att få blåmärken. En vanlig orsak är långvarig användning av prednisolon eller andra kortikosteroider.
Tumörer i hypofysen måste också uteslutas. Cushings sjukdom avser en godartad tumör vid hjärnans bas som gör att hypofysen signalerar till kroppen att öka kortisolproduktionen.
Tumörer som sitter direkt på binjurarna kan också leda till höga kortisolnivåer. Dessa tumörer kan vara cancerogena eller godartade, men oavsett vilket kan de ge upphov till onormala hormonvärden i kroppen.
Om du har njurskador, leversjukdom eller en överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan dessa tillstånd bidra till förhöjda kortisolvärden i blodet.
Forskning har pekat på ett samband mellan höga kortisolnivåer och depression. En studie från 2004, publicerad i Journal of Biological Psychiatry, fann exempelvis att deprimerade patienter med hjärtsjukdom hade högre kortisolnivåer än de som inte led av depression. Forskarna är dock inte helt eniga om hur depression påverkar kortisol, vilket bland annat framgår av kommentarer i British Journal of Psychology.
Om du misstänker att du har förhöjda kortisolnivåer – till exempel på grund av viktförändringar, ihållande trötthet eller högt blodtryck – kontakta din vårdcentral. Ett blod- eller urinprov kan ge besked om dina hormonvärden ligger inom det normala intervallet, och läkaren kan sedan remittera dig vidare för utredning vid behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online