Kortisol är ett hormon som produceras i binjurebarken – de små körtlarna som sitter ovanpå njurarna – och vars frisättning styrs av hypofysen i hjärnan. Kortisol kallas ofta för "stresshormonet" eftersom det spelar en central roll i kroppens förmåga att hantera både yttre och inre påfrestningar.
Kortisolnivåerna stiger under stressiga perioder, vilket hjälper kroppen att snabbt få tillgång till energi och upprätthålla homeostas – den interna balansen. Höga kortisolnivåer kan vara livsviktiga när en kamp- eller flyktreaktion krävs, men blir skadliga om de förblir förhöjda under långa perioder.
Enligt Columbia Encyclopedia kan långvarigt höga kortisolnivåer leda till nedsatt immunfunktion, viktökning runt magen, minnesproblem och insulinresistens. Det gör kronisk stress till en verklig hälsorisk som inte bör ignoreras.
Kortisol frigör energi från leverns glykogendepåer och kroppens muskelvävnad. När kroppen får sin energi från dessa reserver används inte det socker som kommer in via kosten, utan lagras istället som fett – särskilt runt ansiktet och bålen. Detta förklarar varför personer med kronisk stress ofta lägger på sig runt midjan trots oförändrade matvanor.
Eftersom stress höjer kortisolnivåerna kan avslappnande aktiviteter hjälpa till att sänka dem. Skratt, lugnande musik, promenader i naturen, meditation och mjuk träning är alla effektiva metoder för att återställa hormonbalansen och må bättre i vardagen.
Vid tillstånd som allergiska reaktioner eller sjukdomar i immunsystemet kan kortisol användas medicinskt för att minska lokal inflammation genom att blockera frisättningen av histamin. Kortisol som används för medicinska ändamål kallas även hydrokortison och finns i former som krämer, tabletter och injektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online