Mänskligt tillväxthormon är hormonet som ansvarar för kroppens tillväxt, men det fyller även flera andra viktiga funktioner. Dess potentiella användning för att motverka åldrandetecken, öka energinivåerna och underlätta viktnedgång fortsätter att utforskas, men det råder oenighet om både effektivitet och långsiktig säkerhet.
Tillväxthormon (GH), som även kallas somatotropin, är ett hormon som produceras och utsöndras av celler i hypofysen. Dess uppgift är att främja tillväxten av hårda och mjuka vävnader, påverka ämnesomsättningen och reglera mängden socker i blodet. GH-nivåerna når sin topp i kroppen runt puberteten och börjar därefter en långsam nedgång allteftersom vi åldras. De normala tecknen på åldrande – minskad muskelmassa, ökad fettansamling och förlust av bentäthet – hänger alla samman med lägre nivåer av tillväxthormon.
Tillväxthormon verkar på två sätt: direkt och indirekt. Det kan binda direkt till speciella receptorer på målceller och därmed utlösa önskad effekt, eller så kan det verka indirekt genom att få levern att utsöndra ett annat hormon som kallas insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1). Det är sedan IGF-1 som har den direkta effekten på cellerna.
Tillväxten av celler, ben och muskler sker genom en indirekt process. Tillväxthormon spelar tre olika roller i ämnesomsättningen: det ökar takten i proteinsyntesen, främjar nedbrytningen av fett och accelererar den hastighet med vilken levern släpper ut glukos i blodet.
När GH instruerar kroppen att bryta ner fett används detta som energi. När samma hormon signalerar åt levern att höja blodsockernivån används dock inte glukosen direkt som bränsle. Nettoresultatet blir en ökning av blodsockernivån. Om blodsockret blir för lågt utsöndras mer GH för att höja nivån och återställa balansen. En hög halt aminosyror triggar också en ökning av GH, så att fler proteiner kan byggas upp från aminosyrorna.
Externa faktorer kan också påverka mängden GH i systemet, bland annat stress, motion, näring och sömn.
Sjukdom kan uppstå när det finns för mycket eller för lite GH i kroppen. En felaktig balans kan bero på en dysfunktion hos de celler som producerar GH, eller på problem med de celler som GH försöker aktivera.
Brist på tillväxthormon orsakar tillväxthämmelse, eller dvärgväxt. För mycket GH leder å andra sidan till jättewäxt (gigantism) eller akromegali. Gigantism är en sjukdom som börjar i barndomen och som vanligtvis orsakas av en tumör i de celler som producerar GH. Uppträder ett överskott av GH i vuxen ålder kallas det akromegali. Denna sjukdom orsakas av en tumör i hypofysen och utvecklas oftast gradvis, vilket resulterar i överväxt av armar och ben, svullnad av mjuka vävnader samt hjärtsjukdom.
Tillväxthormon används kliniskt för att behandla sjukdomar som beror på hormonbrist. Det gör enorm skillnad för barn med bristtillstånd, eftersom de utan behandling inte ens skulle nå en längd av cirka 150 centimeter.
Medan dess potential fortsätter att testas och förbättras visar tillväxthormon löfte som behandling för att bromsa de normala symtomen på åldrande. Intressant forskning tyder dessutom på att motion hjälper till att förbättra den naturliga utsöndringen av tillväxthormon, vilket förebygger förlust av muskelmassa samtidigt som det underlättar fettförbränning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online