Av alla kemiska obalanser som kan uppstå i kroppen är de som rör hormoner ofta de mest märkbara. Hormoner reglerar inte bara vårt reproduktiva system och dess funktioner – de spelar också en betydande roll i i princip alla processer i kroppen. När en obalans uppstår blir konsekvenserna därför tydligt kännbara i form av olika biverkningar.
Hormoner är kroppens kemiska budbärare. Dessa ämnen utsöndras av körtlar ut i blodet, där de når cellerna i kroppen. Hormonernas uppgift är att aktivera och signalera cellulära funktioner – de fungerar i praktiken som katalysatorer för cellaktivitet och för de processer som äger rum i kroppen.
Det är det endokrina systemet som ansvarar för att reglera körtlarnas hormonutsöndring. Några av de körtlar och organ som styrs av det endokrina systemet är hypofysen, binjurarna, sköldkörteln, bukspottskörteln samt äggstockarna och testiklarna. En hormonell obalans uppstår när nivåerna av hormonutsöndring inte ligger där de ska.
Hormoner delas in i två huvudkategorier: steroider och peptider. Steroider produceras i det sexuella reproduktionssystemet av testiklarna (hos män) eller äggstockarna (hos kvinnor), liksom av binjurarna. Östrogen, testosteron och kortisol är exempel på ämnen som bildas av dessa körtlar. Håravfall, premenstruellt syndrom (PMS), klimakteriebesvär och depression är vanliga biverkningar när en eller flera av dessa hormonnivåer hamnar i obalans.
Peptidhormoner som ACTH, glukagon och oxytocin utsöndras främst av hypofysen och bukspottskörteln. När dessa ämnen hamnar i obalans kan biverkningar som trötthet, blodsockerstörningar och ångest uppstå.
En persons mentala och emotionella hälsa är starkt beroende av en korrekt balans mellan kemiska ämnen i hjärnan. Neurotransmittorer är de signalsubstanser som utsöndras av hjärnans nervceller. Eftersom hypofysen finns i hjärnan påverkar samspellet mellan dessa två grupper av kemiska ämnen hormonutsöndringen i hela kroppen. En obalans i neurotransmittorerna kommer förr eller senare att rubba även hormonnivåerna.
Stress och dålig näring kan negativt påverka båda dessa system och ge upphov till biverkningar som depression, ångest, sömnproblem samt viktuppgång eller viktminskning.
Ett flertal faktorer kan bidra till hormonella obalanser i kroppen. Det nära sambandet mellan det hormonella systemet och neurotransmittorerna innebär att psykiska eller känslomässiga problem – särskilt sådana som pågår under lång tid – kan rubba kroppens kemiska balans. Vissa personer kan även vara genetiskt benägna att drabbas av hormonella obalanser.
Läkemedelsbiverkningar, undernäring och kroniska infektioner kan likaså påverka kroppens kemiska jämvikt. Dessutom tenderar kroppens övergripande funktion att försämras med åldrandet, vilket innebär att cellfunktioner och kroppsprocesser blir mindre effektiva. I takt med att systemet bryts ned ökar risken för hormonell obalans.
För att behandla en hormonell obalans måste orsaken till tillståndet först identifieras. Kvinnor som närmar sig klimakteriet kan uppleva besvär kopplade till åldrandet. I dessa fall används oftast hormonbehandling (hormonersättningsterapi) som behandlingsmetod.
Langvarig stress i en persons liv kan leda till obalans i neurotransmittorerna i hjärnan, vilket i sin tur påverkar hormonutsöndringen. När detta är orsaken kan antidepressiva eller angstdämpande läkemedel hjälpa till att återställa kroppens kemiska balans. Dåliga kostvanor kan också beröva kroppen de mineraler och näringsämnen som behövs för att stödja hormonproduktionen. Kosttillskott och vitaminer kan hjälpa till att fylla dessa näringsbrister.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online