Två månader utan mens – vad kan det bero på?

Att mensen inte kommer som förväntat kan kännas oroande, särskilt när det gått två månader utan att du lagt märke till några andra förändringar. Oftast finns det dock en godartad förklaring. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till utebliven mens och vad du kan göra härnäst.

1. Graviditet

Den vanligaste orsaken till utebliven mens är graviditet, även om du inte har några andra tydliga symtom. Gör ett graviditetstest hemma eller kontakta din vårdcentral för att utesluta detta som första steg.

2. Stress och livsstilsförändringar

Kraftig stress, mycket intensiv träning eller betydande viktförändringar kan störa hormonbalansen och få mensen att utebli. Kroppen tolkar situationen som påfrestande och prioriterar då bort menstruationen.

3. PCOS

PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) är en vanlig hormonell störning som påverkar ägglossningen och kan orsaka oregelbunden eller utebliven mens. Andra tecken kan vara ökad hårväxt, akne och svårigheter att bli gravid.

4. Sköldkörtelproblem

Både överfunktion och underfunktion i sköldkörteln kan påverka menstruationscyklen. Känner du dig dessutom onormalt trött, fryser eller går upp eller ner i vikt utan anledning kan det vara värt att kontrollera sköldkörteln med blodprov.

5. Preventivmedel och läkemedel

Vissa preventivmedel, till exempel minipiller eller hormonspiral, liksom andra mediciner kan påverka mensen och ibland göra att den helt uteblir. Har du nyligen börjat med ett nytt läkemedel kan det vara förklaringen.

6. Perimenopaus

Om du är i slutet av trettioårsåldern eller i fyrtioårsåldern kan den uteblivna mensen bero på perimenopaus – övergångsfasen före klimakteriet. Den kan pågå flera år innan mensen upphör helt och märks ofta genom alltmer oregelbundna cykler.

7. Underliggande sjukdomar

I vissa fall kan oregelbunden eller utebliven mens signalera andra hälsotillstånd, exempelvis myom i livmodern, infektioner eller andra hormonrubbningar.

När bör du söka vård?

Även om utebliven mens ofta är ofarlig är det klokt att kontakta en vårdcentral eller gynekolog för att få en korrekt diagnos och rätt behandling. Sök vård tidigare om du samtidigt får besvär som kraftiga buksmärtor, feber eller onormala flytningar. En läkare kan undersöka dig, beställa relevanta blodprover och ge råd utifrån din specifika situation.