Utebliven menstruation: Vanliga orsaker, när att testa, och när att söka läkare

Vanliga orsaker till utebliven menstruation

• Graviditet – Mest sannolikt om sexuellt aktiv utan preventivmedel. Testa efter utebliven menstruation.
• Stress – Kortisol stör hypotalamus-hypofys-ovarie-axeln.
• Sjukdom – Akut eller kronisk sjukdom kan fördröja ägglossning.
• Läkemedel – Hormonella preventivmedel, antidepressiva, antipsykotika, thyroideamedel, cytostatika.
• Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) – Orsakar oregelbundna eller uteblivna menstruationer; ofta med akne, hirsutism, viktuppgång.
• Viktförändringar – Snabb minskning/ökning, låg kroppsfett, ätstörningar.
• Perimenopaus – Oregelbundna cykler i 40/50-tal.
• Schildkörtelrubbningar – Både hypo- och hyperthyroideas påverkar menstruationen.

Vad man ska göra

1. Gör ett hemma-graviditetstest om graviditet är möjligt. Använd morgonurin för bästa noggrannhet.
2. Vänta några dagar – Cykler varierar; en fördröjning på 3–5 dagar är vanlig.
3. Spåra symtom – Notera blödning, smärta, utflöde, humörförändringar.
4. Sök läkare om:
   • Menstruation >7 dagar sen (eller >3 dagar om vanligtvis regelbunden).
   • Du har svår smärta, kraftig blödning, feber, eller graviditetstecken.
   • Du har uteblivit >3 på varandra följande cykler (amenorré).
   • Du misstänker PCOS, sköldkörtelproblem, eller biverkningar av läkemedel.

Medicinsk utredning kan inkludera

• Blod-hCG, TSH, prolaktin, FSH/LH, androgennivåer.
• Bäckenultraljud.
• Genomgång av läkemedel och livsstil.