Humant papillomvirus (HPV) sprids genom hud- och genital kontakt samt vid vaginalt eller analt samlag. HPV är en av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna, och alla som är sexuellt aktiva kan smittas – minst 50 procent av alla sexuellt aktiva personer får viruset någon gång under livet. Det finns mer än 100 olika HPV-typer, som delas in i lågrisk- och högrisktyper.
Äldre kvinnor bör testas för HPV i samband med den årliga gynekologiska undersökningen. Även om infektionen går i remission kan kvinnan smittas på nytt.
Lågrisktyper av HPV kan orsaka köns vårtor hos både kvinnor och män. Vårtorna kan ge obehag i form av brännande känsla och klåda, även om de flesta inte har några symtom alls. Ibland uppstår köns vårtor först veckor, månader eller till och med år efter att man blivit smittad. Lågrisk-HPV försvinner oftast av sig självt och utgör normalt ingen större hälsorisk.
Högrisktyper av HPV kan däremot orsaka livmoderhalscancer samt andra, mer ovanliga cancerformer. Livmoderhalscancer ger oftast inga symtom i ett tidigt skede, vilket gör regelbundna kontroller extra viktiga.
HPV är vanligt bland kvinnor under 30 år. Hos kvinnor som testar positivt för högrisk-HPV efter 30 års ålder har viruset troligen funnits i kroppen länge, utan att immunförsvaret lyckats bli av med det. Högrisk-HPV som finns kvar i kroppen under många år kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som i sin tur kan leda till cancer.
Även när högrisk-HPV går i remission kan kvinnan smittas igen, antingen av samma typ eller av en annan HPV-stam.
Ett friskt immunförsvar kan ofta bekämpa HPV naturligt. Det finns idag ingen bot mot viruset – endast symtomen kan behandlas. Köns vårtor orsakade av lågrisk-HPV kan tas bort kirurgiskt eller behandlas med lokala läkemedel, men viruset kan finnas kvar i kroppen även efter att vårtorna tagits bort. Om vårtorna lämnas obehandlade kan de bestå, växa eller fler vårtor kan uppstå.
Högrisk-HPV kan orsaka cellförändringar eller precancerösa tillstånd i livmoderhalsen. Det onormala vävnaden kan avlägsnas med olika metoder, exempelvis konisering eller laserbehandling.
Risken att smittas av HPV är större hos den som har flera sexpartners, har oskyddat sex, inleder sitt sexliv i ung ålder eller har ett försvagat immunförsvar.
Även om högrisk-HPV är den främsta orsaken till livmoderhalscancer kan andra faktorer bidra till sjukdomens utveckling, exempelvis rökning, p-piller, en kost fattig på frukt och grönsaker, fullgången graviditet före 17 års ålder, fler än tre fullgångna graviditeter eller klamydiainfektion.
Livmoderhalscancer går att förebygga. Kvinnor under 30 år bör göra regelbundna cellprov, medan kvinnor över 30 bör kombinera cellprover med HPV-testning, som kan upptäcka cellförändringar eller cancer i livmoderhalsen i tid. Ju tidigare avvikande cellförändringar eller livmoderhalscancer upptäcks, desto bättre är möjligheterna till framgångsrik behandling.
Det finns även HPV-vacciner som skyddar mot flera högrisktyper av viruset. Kvinnor kan dessutom minska sin risk att smittas genom att ha en monogam sexuell relation eller använda kondom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online