När en cell placeras i en hypoton lösning strömmar vatten in i cellen genom en process som kallas osmos. Osmos är rörelsen av vatten över ett semipermeabelt membran från ett område med lägre koncentration av lösta ämnen till ett område med högre koncentration. Eftersom den hypotona lösningen har en lägre koncentration av lösta ämnen än cellens insida rör sig vatten in i cellen för att utjämna koncentrationerna.
Den hypotona lösningen har en lägre koncentration av lösta ämnen, såsom salter och organiska molekyler, jämfört med cellens insida. Detta skapar en koncentrationsgradient med högre koncentration av lösta ämnen inne i cellen och lägre koncentration utanför.
Cellmembranet är semipermeabelt, vilket innebär att det låter vissa molekyler och joner passera samtidigt som andra blockeras. Vattenmolekyler kan fritt röra sig över membranet, medan de flesta lösta ämnen inte kan göra det.
Skillnaden i koncentration av lösta ämnen mellan cellens insida och utsida skapar ett osmotiskt tryck. Detta tryck är den kraft som driver vattnets rörelse över membranet i syfte att utjämna koncentrationerna på båda sidor.
Eftersom det osmotiska trycket är högre på utsidan av cellen rör sig vattenmolekyler från den hypotona lösningen in i cellen. Detta inflöde av vatten gör att cellen sväller och blir turgid.
Det är viktigt att komma ihåg att mängden vatten som tas upp av cellen beror på storleken på koncentrationsgradienten samt cellmembranets permeabilitet. Om koncentrationsskillnaden är betydande kan cellen svälla kraftigt och till och med spricka – ett fenomen som kallas celllys (lysis).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online