Hjärnhinnorna är skyddande vävnader som omger hjärnan och ryggmärgen. När dessa vävnader blir inflammerade kallas tillståndet för hjärnhinneinflammation (meningit). Orsaken kan vara bakterier, mikroorganismer eller virus. På grund av hjärnhinnornas placering och viktiga funktion betraktas meningit som ett livshotande tillstånd. Om du misstänker att du har hjärnhinneinflammation bör du omedelbart söka medicinsk vård.
Enterovirus är den vanligaste orsaken till viral hjärnhinneinflammation, främst på grund av hur utbredda dessa virus är. De finns i tarmarna och orsakar influensaliknande symtom eller sjukdomar med utslag. Smittan sprids via luftvägssekret och dålig hygien, vilket gör att barn är den mest drabbade gruppen. Själva virusinfektionen är oftast lindrig eller helt symtomfri.
Påssjuka och mässling orsakas av virus i familjen Paramyxoviridae. De flesta barn vaccineras mot dessa virus, men de utgör fortfarande ett betydande hot i många låginkomstländer. Även vattkoppor och rabies kan förebyggas genom vaccination.
Arbovirus sprids via bett från infekterade blodsugande insekter, exempelvis myggor och fästingar. Viruset kommer in i blodet genom bettet, men det leder sällan till hjärnhinneinflammation. Denna typ av virus kan även orsaka encefalit, det vill säga inflammation i själva hjärnvävnaden. Det är möjligt att drabbas av både meningit och encefalit samtidigt – ett livshotande tillstånd.
Herpes simplex 2 (HSV-2) orsakar hjärnhinneinflammation oftare än herpes simplex 1, även om båda fallen är sällsynta. Meningit uppstår endast hos cirka 4–8 procent av dem med HSV-2 och är vanligare hos kvinnor än hos män. Herpesmeningit beror vanligtvis på en genital herpesinfektion.
Viral hjärnhinneinflammation börjar ofta med influensaliknande symtom och är i allmänhet lindrigare än bakteriell meningit. Vanliga symtom är huvudvärk, illamående eller kräkningar, feber, värk i kroppen, trötthet och halsont, samt ibland utslag. Symtomen brukar visa sig 3–10 dagar efter att sjukdomen brutit ut.
Flera hälsotillstånd ökar risken att drabbas av meningit. Personer med aids löper större risk att få svamporsakad hjärnhinneinflammation eller meningit orsakad av tuberkelbakterien. De som saknar mjälte eller har nedsatt mjältfunktion är mer mottagliga för infektioner, bland annat meningokock- och pneumokockmeningit. Den vanligaste smittvägen går via blodet: när organismer orsakar en obehandlad infektion som sprider sig i blodbanan i så stora mängder att den passerar barriären mellan blodet och hjärnan. Hjärnhinneinflammation uppstår när infektionen kommer tillräckligt nära hjärnhinnorna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online