Balanserad polymorfism
Heterozygoti för HbS (HbAS—sicklecellegenskap) ger ~90% skydd mot svår Plasmodium falciparum malaria. Denna evolutionära avvägning upprätthåller allelen i endemiska regioner.
Skyddsmekanismer
- Försvårad parasitväxt: HbS polymeriserar vid lågt O₂-tryck (infekterad ERC sicklar) → deformerad cytokeleton, heme-toxicitet, oxidativ stress → parasitutveckling stoppas.
- Förbattrad splenik clearance: Sicklade parasitiserade ERC förlorar deformbarhet → hålls i milten → fagocyteras av makrofager → minskat parasitemi.
- Minskat cytoadhesion: PfEMP-1 på infekterad ERC binder endotelreceptorer (ICAM-1, CD36) → sekvestration i djupa kärl (cerebral malaria). HbAS ERC visar minskat ytuttryck och bindningsaffinitet.
- Accelererad fagocytos av ring-stadie parasiter: Opsonisering med naturliga antikroppar + komplement → tidig borttagning före mognad.
- Förändrad värdimmunpriming: Upprepad låggradig exponering → snabbare förvärvad immunitet.
Kliniska nyanser
- Inte absolut immunitet: HbAS-individer får malaria men mildare, med lägre parasittäthet, mindre svår anemi, mindre cerebral malaria.
- Inget skydd mot P. vivax: Annan invasionsväg (Duffy-antigen).
- Ansträngning/Värme-risk: Ansträngningsutlöst rabdomyolys, plötslig död sällsynt men verklig (militär, idrottare). Hydrering, acklimatisering avgörande.
- Genetisk rådgivning: Två egenskapsbärare → 25% barn med sicklecellsjukdom (HbSS).
Evolutionärt bevis
HbS-allelfrekvens korrelerar perfekt med historisk malariaendemiskhet (subsahariskt Afrika, Medelhavsområdet, Mellanöstern, Indien) – ett klassiskt exempel på heterozygotfördel.
