En person med blodgrupp AB är unik när det gäller blodtransfusioner. Orsaken ligger i vilka antikroppar – respektive vilka antikroppar som saknas – i personens plasma.
Individer med blodgrupp AB bär på både A- och B-antigener på sina röda blodkroppar. Eftersom immunsystemet redan känner igen båda dessa antigen som "kroppsegna" bildas aldrig några antikroppar mot dem. Plasman hos en AB-person innehåller därför varken anti-A- eller anti-B-antikroppar.
Vid en blodtransfusion är det mottagarens plasmaantikroppar som kan reagera mot antigenen på donatorns röda blodkroppar. Eftersom en AB-mottagare saknar både anti-A- och anti-B-antikroppar finns det helt enkelt inga antikroppar som kan angripa antigenen på transfunderat blod – oavsett om det kommer från en donator med blodgrupp A, B, AB eller O.
Detta är anledningen till att personer med blodgrupp AB traditionellt benämns som universella mottagare. De kan teoretiskt ta emot röda blodkroppar från samtliga blodgrupper utan att riskera en farlig immunologisk reaktion.
Det är dock viktigt att komma ihåg att detta gäller framför allt transfusion av röda blodkroppar. I praktiken tar man även hänsyn till rhesusfaktorn (RhD) och utför alltid noggrann kryssmatchning och typning innan transfusion, för att garantera maximal säkerhet för patienten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online