Bakterier finns praktiskt taget överallt. De är så vanliga att en uppskattning från National Institutes of Health (NIH) anger att bakterierna i din kropp överträffar dina egna celler med tio till ett. Även om vi ofta ser bakterier som fientliga inkräktare, utgör patogena bakterier – alltså bakterier som skadar sin värd – i själva verket bara en liten minoritet av de bakterier vi möter. Många viktiga icke-patogena bakterier har sitt hem hos oss människor.
I nyhetsartiklar och populärpress kopplas orden E. coli och matförgiftning ofta samman. Det dåliga ryktet är dock nästan helt obefogat. Även om vissa stammar av E. coli som förekommer hos nötkreatur är giftiga för människor, är E. coli i själva verket en normal invånare i tjocktarmen, som koloniserar tarmen redan strax efter födseln. E. coli är den mest studerade av alla bakterier. Bakteriens riklighet, den relativa lättheten med vilken den kan odlas och vår omfattande kunskap om dess egenheter har gjort den till en favorit bland molekylärbiologer och gentekniker världen över.
Bacteroides är ett bakteriesläkte som omfattar flera arter och är långt de vanligaste invånarna i våra tarmar. Varje gram avföring innehåller bakterier i storleksordningen 1011 – alltså en etta följt av elva nollor – och över en femtedel av dessa är Bacteroides. Tillsammans med E. coli och övriga tarmbakterier bryter Bacteroides ner näringsämnen och gör dem tillgängliga för kroppen, konsumerar en del av de näringsämnen vi inte själv utnyttjar och hjälper till att förhindra att skadliga bakterier koloniserar tarmen. En studie från 2005 publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences tyder på att medvetna förändringar av tarmbakteriernas sammansättning och population i framtiden skulle kunna bli en gångbar metod även för att behandla fetma.
Lactobacillus är ett bakteriesläkte som omvandlar laktos och vissa andra sockerarter till mjölksyra. Laktobaciller är mest kända för den behagligt syrliga smaken de ger ostar som Emmentaler samt livsmedel som yoghurt. Vissa laktobaciller lever i människans tarm, men de är särskilt talrika i slidan – en varm och fuktig miljö där de trivs utmärkt. Man tror att laktobaciller, tillsammans med andra "vänliga bakterier", spelar en viktig roll i slidan genom att förhindra kolonisering av skadliga bakteriearter, exempelvis de som orsakar bakteriell vaginos, en vanlig bakteriell infektion. Enligt en studie från 2000 av forskare vid Imperial College London, publicerad i Journal of Medical Microbiology, har återkolonisering av slidan med laktobaciller efter en infektion föreslagits som ett möjligt sätt att förebygga återkommande besvär.
Staphylococcus är ett släkte med fler än 30 arter, varav många trivs i hudveck, i hörselgångens vaxartade yta och i svettkörtlarna. För det mesta är de relativt bra grannar, men vissa stafylokockarter kan emellanåt slå om och orsaka hudinfektioner som impetigo eller kolonisera sår hos sjukhuspatienter. Enligt en artikel i British Medical Journal från maj 2010 utgör antibiotikaresistenta stammar av Staphylococcus aureus ett snabbt växande problem i många länder runt om i världen.
B. linens är en bakterie som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Den är kanske inte farlig, men den är definitivt en ovälkommen gäst – den är nämligen orsak till den ostaktiga doften av strumpor och fötter. Märkligt nog uppskattas B. linens av vissa för sina kulinariska bidrag; flera ovanligt starkluktande ostar, som Limburger, produceras med hjälp av just denna bakterie.
Otaliga andra bakterier lever på eller i oss. National Institutes of Health sponsrar för närvarande Human Microbiome Project, ett ambitiöst forskningsprogram som syftar till att lära oss mer om genetiken hos dessa nära vänner till vår art.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online