Patogener använder olika strategier för att invadera, undvika immunförsvaret och orsaka sjukdom. Att förstå dessa mekanismer informerar prevention och behandling.
- Direkt invasion: Inträde genom skador i hud/slemhinnor (skår, respiratoriska/gastrointestinala/urogenitala spår). Bakterier, virus, svampar, parasiter.
- Toxinproduktion: Exotoxiner (sekreterade) och endotoxiner (cellväggskomponenter) skadar celler, stör signalering, orsakar feber, diarré, organsvikt.
- Immunundvikande: Antigenvariation, intracellulärt gömmande, immunsuppression, biofilmbildning – fördröj eller blockera immunclearance.
- Vävnadsskada: Direkta cytopatiska effekter, inflammatorisk kollateralskada, enzymatisk vävnadsgallring.
- Näringsbeslag: Patogener konkurrerar om järn, zink, vitaminer, försvagar värdförsvar och orsakar brister.
- Biofilmformation: Ytfäst samfund resistenta mot antibiotika och fagocytos, orsakar kroniska/återkommande infektioner.
- Överkänslighetsinduktion: Molekylär mimicry eller bystander-aktivering utlöser allergiska eller autoimmuna svar (t.ex. reumatisk feber, Guillain-Barré).
Effektiva motmedel kombinerar mikrobiologi, immunologi och klinisk medicin: vacciner, antimikrobiella, immunomodulatorer och stödjande vård.
