Ulcerös kolit är en kronisk sjukdom som räknas till gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Sjukdomen angriper enbart tjocktarmen och visar sig i tarmslemhinnan i ett sammanhängande mönster – den hoppar alltså inte över områden, till skillnad från exempelvis Crohns sjukdom. Med behandling kan sjukdomen gå i remission. Uppskattningsvis lider över en miljon människor världen över av ulcerös kolit.
Det finns uppgifter om att ulcerös kolit kan gå i arv, men detta är ännu inte helt säkert. Forskningen kring sjukdomen pågår fortfarande. Hittills har cirka 20 procent av patienterna en eller flera familjemedlemmar med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, som är en annan form av IBD. Sjukdomen kan drabba människor i alla åldrar, men diagnostiseras oftast i mitten av 30-årsåldern. Idag går ulcerös kolit inte att bota, men med god egenomsorg och rätt behandling kan man leva ett långt och produktivt liv. Det är viktigt att följa de behandlingar som läkaren rekommenderar.
Vid ulcerös kolit uppstår små sår (ulcerationer) i tjocktarmens slemhinna. Buksmärta följt av förvärrad diarré är det vanligaste tecknet. Smärtan börjar oftast lindrig och ökar sedan i intensitet och frekvens tills ett starkt behov av att gå på toaletten uppstår. Tarmrörelsen kan då börja normalt men övergå i diarré.
Aptitlöshet, kraftig gasbildning, viktnedgång och trötthet är också vanliga symtom. Tröttheten märks tydligt i vardagen – vanliga sysslor blir svårare att utföra och behovet av att vila eller ta en tupplur blir större.
Vid mer allvarliga former kan symtom som återkommande blödning från ändtarmen, blodig diarré under aktivt utbrott, ledvärk, feber, hudförändringar och leverproblem förekomma. Ledvärken kan kännas som artros eller seninflammation. Febern är oftast låggradig – en temperatur på runt 37–38 grader Celsius är vanlig. Hudförändringar kan bestå av missfärgningar av huden eller så kallade hudflikar, små hudutväxter som sticker upp från hudytan. En patient kan ha ett eller flera av dessa symtom. Kost kan ibland utlösa ett utbrott av ulcerös kolit men anses inte vara en orsak till sjukdomen. Diskutera alltid dina symtom med en läkare för att få en korrekt diagnos.
Läkaren ställer diagnosen med hjälp av olika undersökningar, bland annat koloskopi, sigmoideoskopi, blodprov eller röntgen av mag-tarmkanalen. Vid koloskopi och sigmoideoskopi kan läkaren visuellt avgöra om det finns sår i tarmen, och vävnadsprov (biopsier) tas ofta under utredningen för att utesluta andra sjukdomar. Det finns flera olika behandlingsalternativ för ulcerös kolit. Antiinflammatoriska läkemedel, kortikosteroider, antibiotika samt nyare metoder som immunmodulerande och biologiska behandlingar är de vanligaste formerna. Kost spelar också en viktig roll. Med tiden lär sig varje patient vilka livsmedel som utlöser besvär och anpassar sin kost därefter. Stress påverkar även antalet utbrott – oron för att behöva gå på toaletten i offentliga miljöer kan i sig utlösa besvär, liksom yttre stressfaktorer i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online