Intestinal dysbios är en störning av tarmmikrobiotens sammansättning, diversitet eller funktion – kopplad till gastrointestinala, metaboliska, immunologiska och neuropsykiatriska sjukdomar.
Huvuddrivkrafter
- Antibiotika: Bredspektrum medel orsakar djupa, ibland persistenta utarmningar av kommensaler; ↑ C. difficile, Enterobacteriaceae.
- Kost: Lågt fiber, högt mättat fett/socker, ultraprocessad mat → ↓ SCFA-producenter, ↑ patobionter. Western diet = dysbiotisk signatur.
- Kronisk stress: HPA-axel → kortisol → ökad tarmpåträngning ("läckage tarm"), förändrad motilitet, immun-dysreglering.
- Infektioner: Akut gastroenterit (viral, bakteriell, parasitär) → postinfektiös dysbios/IBS.
- Läkemedel: PPI (↑ magpH → mun/övre GI bakterier koloniserar kolonen), metformin (gynnsam skift), NSAID (slemhinnskada), kemoterapi.
- Miljö: Föroreningar (tungmetaller, bekämpningsmedel), mikroplaster, endokrina störningar.
- Värdgenetik: FUT2 (sekretorstatus), NOD2, IL23R formar mikrobiota nisch.
- Tidigt liv: Kejsarsnitt, formelmatning, mödra antibiotika, låg mikrobiell exponering.
Hälsokonsekvenser
- GI: IBS, IBD, SIBO, funktionell dyspepsi, CRC-risk.
- Metabolisk: Fetma, insulinresistens, typ 2 diabetes, NAFLD.
- Immun: Allergier, astma, autoimmunitet, sänkt vaccinsvar.
- Neuropsykiatrisk: Depression, ångest, autism, Parkinsons (tarm-hjärna-axel).
Återställningsstrategier
- Kostfiber diversitet: 30+ växtbaserade livsmedel/vecka → ↑ mikrobiell diversitet, SCFA.
- Fermenterade livsmedel: Yoghurt, kefir, kimchi, sauerkraut, miso (levande kulturer).
- Prebiotika: Inulin, GOS, FOS, resistent stärkelse.
- Målstyrda probiotika: Stamm-specifik evidens (t.ex. L. rhamnosus GG för AAD, B. infantis 35624 för IBS).
- FMT: Indikerat för återkommande C. diff; experimentellt för andra.
- Livsstil: Sömn, motion, stressreduktion, naturutvistelse.
- Restriktiv antibiotikaanvändning: Smalt spektrum, kortast varaktighet, undvik för virala URIs.
Personifierade mikrobiom-terapeutiker är en utvecklande gräns.
