Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna och ändtarmen. Sjukdomen tillhör gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och orsakar inflammation, sårbildning, buksmärtor och återkommande diarré. Utan behandling kan sjukdomen bli mycket invalidiserande.
Eftersom symtomen varierar kraftigt mellan olika personer anpassas behandlingen alltid efter individens behov och sjukdomens svårighetsgrad. Din läkare tar fram en behandlingsplan baserad på hur komplex din sjukdomsbild är.
Kostförändringar kan hjälpa till att förlänga tiden mellan sjukdomsutbrott och lindra symtomen. När du har fått diagnosen ulcerös kolit vill läkaren ofta att du först provar att justera kosten innan mer aggressiv behandling påbörjas.
Ångade, ugnsbakade eller stuvade grönsaker är ofta skonsammare för magen än råa grönsaker. Att dricka rikligt med vätska hjälper dessutom till att rensa tjocktarmen och göra kroppen avfall. Sikta på minst åtta fulla glas vatten per dag. Fruktjuicer med lågt sockerinnehåll räknas också som godtagbara vätskor.
Vissa livsmedel kan förvärra ditt tillstånd. Mejeriprodukter och mjölk kan förstärka symtomen, och även om fibrer normalt är en viktig del av en hälsosam kost kan fiberrik mat vid IBD göra diarréperioderna besvärligare.
Popcorn, nötter, koffein och alkohol kan förvärra diarrén samt orsaka gasbesvär. Enligt Mayo Clinic kan ulcerös kolit dessutom försämra kroppens förmåga att ta upp näringsämnen. Det kan därför vara klokt att diskutera ett tillskott av multivitamin med din läkare.
Den första behandlingsformen är oftast antiinflammatoriska läkemedel, vilka kan minska inflammationen och lindra symtomen. Vanliga exempel är mesalazin, balsalazid och olsalazin. Enligt Mayo Clinic är mesalazin effektivt hos över 90 procent av patienterna med lindriga former av ulcerös kolit.
Immunosupprimerande läkemedel verkar genom att dämpa immunsystemets aktivitet och ordineras när andra läkemedel visat sig otillräckliga. Teorin är att när bakterier eller virus tränger in i kroppen kan immunsystemets reaktion skada tarmens vävnader. Genom att dämpa detta svar minskas både vävnadsskadorna och inflammationen.
Andra läkemedelsalternativ kan innefatta antibiotika, antidiarréläkemedel, smärtstillande medel och järntillskott. Får du feber i samband med sjukdomen kan antibiotika förskrivas för att förebygga eller behandla infektion.
Psylliumfrön i kapsel- eller pulverform, alternativt Citrucel, kan ges för att ge fastare avföring. Vid smärta kan paracetamol lindra lätta till måttliga besvär. Järntillskott kan behövas om du ofta har blod i avföringen, eftersom detta kan tyda på blodbrist (anemi).
Kirurgi rekommenderas endast när alla andra behandlingar prövats utan framgång. Vid en operation som kallas proktokolektomi avlägsnas tjocktarmen och ändtarmen helt.
Efter ingreppet kan kroppen inte längre göra sig av med avföring på det vanliga sättet. Kirurgen skapar därför en påse av tunntarmen som sys fast vid anus, vilket ger en ny passage för tarmrörelser. Enligt Mayo Clinic blir tarmrörelserna fler än vanligt efter operationen. Det beror på att tjocktarmen saknas och att kroppen inte längre kan ta upp vatten för att bilda fastare avföring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online